- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
241

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mön med storm redan från första ögonblicket. Pelle
satt midt emot apotekarenkan i vagnen, och medan
han pratade hit och dit och visade henne på alla
möjliga märkvärdigheter, hade hon god tid att
emellanåt kasta en snedblick på revisorn, som satt midt emot
fröken Barrett och uppdrog för henne en romantisk
tafla af det gamla Katthafvet, som fått lemna rum för
Berzeliipark, och som han sjelf aldrig sett, men hört
sin far tala om i lifstiden. Han visade henne också
på de arkitektoniska mästerverken i hörnet af
Nybrogatan och Hamngatan, förklarande för henne hvarför
staden, som var deras egare, envisades att låta dem
stå kvar, och han påstod skälet inte vara något annat
än att man ville slå ihjäl oppositionen mot det
blifvande hofstallet på Artilleriplanen, som ovilkorligen
skulle ha ofantligt mycket lättare att bli en prydnad
för platsen, 0111 det bara såge rigtigt grundligt
skräpigt ut rundt omkring.

Den unga enkan kunde inte undgå att tycka det
revisorn var en mycket ståtlig karl, och att det mörka
skägget klädde honom utmärkt väl, i synnerhet som
det betydligt höjdes af den fina, gråa hatten, hvilken
å sin sida helt och hållet dolde vakanserna i
hårregionen. Hon jemförde i sitt stilla sinne den lilla,
trinda och ljushåriga Pelle med sina mustaschprydda
öron och den högväxta revisorn med sitt artiga, men
temligen blaserade leende, ett leende som bevisade
att han nött af sig ungdomens illusioner under striden
mot den praktiska verkligheten, och just detta att
han så ifrigt sysselsatte sig med den tråkiga fröken
Barrett och inte med henne, uppblandade hennes
vaknande intresse med en tämlig portion förargelse, som
inte alls var ofördelaktig för den som väckte
densamma. Hon föresatte sig nämligen att hon under
middagen skulle uppbjuda all sin förmåga att få ho^
nom att sysselsätta sig med henne i stället, och den
blick som hon då och då under färden kring
Djurgården ertappade, då den helt hastigt fästes på hennes

Frän gator och skär. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free