- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
224

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Att du låter bli och kalla mig Acke, —
åtminstone i morgon.

— Ja, det ska’ jag försöka att komma ihog! Men
jag kan inte begripa att du inte tycker om att heta
Acke! Inte generar det mig ett dugg ätt heta Pelle,
inte, fast jag inte heter det alls!

— Det är en helt annan sak med dig! Du är
glad och treflig, du; men ser du jag, som är mera
allvarsam och praktisk och tystlåten af mig, jag
tycker inte om de der förtroliga diminutiverna och i
synnerhet tycker jag inte om dem i
fruntimmerssällskap! Då tro de genast att man är en
vind-beutel och det är hvad jag minst af allt vill bli’
ansedd för!

— Jaha, men det är just vindbeutlarne som ha’
bästa turen hos fruntimmerna, och jag kan gerna säga
dig i förtroende att, är det något som legat mig i
fatet hos damerna, så inte är det det> att jag är en
glad garcon! Nej, jag tror det är tvärtom det, att
jag inte är tillräckligt glad och vigilant — — för si,
hur ä’ det, så kan man inte hjelpa att dygden
hänger i en, när man, som jag, fått en vårdad
uppfostran !

Pelle var dråplig att skåda, när han framförde
denna tirad och försökte se ut som en rigtig vaurien,
hvilket lyckades honom ungefär lika bra som om en
skolpojke försökt att klä’ ut sig till Gustaf Adolf eller
Karl den tolfte. Revisorn såg på honom med en
viss medömkansfull nyfikenhet, förvånad som han var
öfver att en så naif egenkärlek och en så komplett
obekantskap med sig sjelf kunde bo i en så liten kropp
och från denna stund föresatte han sig att han skulle
ge sin gamle vän en lexa i konsten att tappa en wira
i efterhand.

Men naturligtvis låtsade han inte om någonting
sådant, utan sade endast med väl spelad likgiltighet
och med en min af kvinnoförakt, som helt och hållet
kompletterade Pelles säkerhet:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free