Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1649 en svår »brännesjuka», så att han efter egen
förklaring ej kunde röra hvarken hand eller fot. På
sommaren var han åter i Sverige, men på hösten reste han ut
till Tyskland för att begagna något varmbad. Hade
sedan för afsikt att infinna sig vid drottningens kröning
sommaren 1650, men för sin sjuklighets skull utverkade
han sig tillstånd att få stanna i Tyskland. De därpå
följande åren tillbragte han i overksamhet dels i
Wilds-hausen dels i det närbelägna Hundlosen.
Det uppges i de här ofvan ett par gånger omnämnda
tyska anonyma anteckningarna, att Gustafsson skulle sökt
riksamiralsämbetet vid Karl Karlsson Gyllenhjelms år
1652 inträffade död, samt att han i förargelse öfver
sitt misslyckande härutinnan lämnat fosterlandet. Något
stöd för dessa påståenden har jag ingenstädes funnit,
och hela berättelsen förefaller ytterst otrolig. Ty först
och främst var Gustafsson nu så sjuklig, att han säkert
ej kunde mottaga någon tjänst af hvad slag som helst,
och vidare hade han ju lämnat landet redan ett par år
förut. Möjligen har någon större roll i det offentliga
lekt honom i hågen, men i hans brefväxling från denna
tid framträder lika litet någon antydan härom som någon
bitterhet mot fäderneslandet eller dess regering. Sin bästa
inkomst hade han förmodligen af Wildshausen, vid det
sköna landet därute hade han sedan många år vant sig,
och gift var han ju äfven med en tyska, allt skäl som
förklara hans vistelse i Tyskland.
I ett till nyåret skrifvet odateradt bref till Axel
Oxenstierna, antagligen hans sista till denne, tackar han för
all den stora affektion och nåd, som hans excellens
dragit till honom från hans barndom. Vidare tackar han
Gud, att han efter så många sjukdomar nu befann sig
tämligen väl. Och skulle han därvid förblifva, hoppades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
