Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tulpan, rätteligen Tulipan, m.,
en allmänt känd och odlad Liljeväxt,
skiftande i flera färgförändringar:
Tu-lipa Gesneriana L.
Tulpanens skrumpna blad sig mer och
mer tillsluta
Yid regnets glesa skur.
BELLMAN 4: 76.
Tulpanträd, n., ett prydligt
Nordamerikanskt träd med tulpanlika
blommor och flere småfrukter:
Lirioden-dron tulipiferum l..
Tundersvamp = Fnösksvamp.
Tlingört, f., ett örtslägte af
Skruf-blomstriges familj, med sträfhåriga
blad, blå och i svalget af uppstående
knölar tillslutna blommor, släta
frukter: Anchusa L.
Fårtungört {A. arvensis Bieb.),
ettårig, späd, med krökt pip.
Oxtungört (A officinalis l.),
mångårig, med starka, plogen hindrande
rötter; deraf äfven kallad Rast,
Jern-rot.
Tuppa, f., i vissa landsorter
benämning på blomma.
i Tlippkam, m., öfversättningfrån
Latin, liksom Hanekam (se der). Ett
alldeles obrukligt namn.
Tuschlaf, se Laf.
f Tusenfolad, n., öfversättning af
Myriophyllum. Det Svenska namnet
är Vattenslinga.
f Tusengodt, n., Skåne =
Katt-mynta enligt Retzius, Jordrefva enligt
Linné. ^
T Tusengren, m., Dalarne =
Röl-lika.
f Tusengyllen,
Tusendygde-gräs, n., ur kräuterbiicher lånade
namn på Erythraza Rich., hvilka ej
tillhöra Svenska språket och nu äro
föråldrade. Vårt folkspråk har bevarat
det gamla, dyrbara namnet Arun, som
måste föredragas.
Tusenskön, f., hos Franckenius
benämning på de utländska arterna af
slägtet A marantus l.; i det nyare
språkbruket tillägges namnet flere odlade
växter med fylda blommor, såsom Gul
Tusenskön (Ranunculus repens L.),
Hvit Tusenskön (Achillea Ptarmica
L.), Röd Tusenskön (Bellis perennis
L.). Men namnet Tusenskön tillhör
mera det förnämare trädgårdsspråket
än folkspråket.
Jag är en vacker tusenskön,
Som bör i kransen ha min lön.
v. dalin 5: 358.
+ Tuska, f. = Spergel.
Tussilago, f., Latinska namnet på
Hästhofsörten. Förekommer hos
poeter, t. ex.
Tussilago pryder redan
Månget knapphål med sitt gull.
NYBLOM 143.
f Tlista, f., Boh. namn på
Klöfver-slägtet, t. ex. Rödtusta = Rödklöfver.
Tveblad, n., ett örtslägte bland
Nosseväxterna, lätt igenkändt af tvenne
motsittande blad på stjelken: Listera
R. Bb.
T våli j ertbladsväxter,
Dicotyle-donece. Se Hjertbladsväxter.
f Tyde, f., Hall. = Hundkäx.
Efter Danskan.
f Tysk Pil = Korgpil,
i Tyska Klockor,
Blek.=Acke-leja.
f Tyska Eofvor, Skåne =
Hund-rofva. Se Linnés Sk. resa 112.
i Tysling (Boh.), m., Tyttebär,
n. — Lingon.
f Tåbeilgräs, n.; Ångerm. =
Lin-snarrefva. Se To.
Tåda, f., ett grässlägte med yfvig
vippa, tvåblommiga småax och på
kron-skalens rygg fäst borst: Aira L. Kallas
vanligen Tåtel, men måste skiljas från
slägtet Holcus. Vi ba derföre för
förstnämnda slägte upptagit det fornåldriga
och ännu i Dalarne brukliga namnet
Tåda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
