Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämningarna Skottgräs, Skyttegräs
äro utgångna. Jfr Rietz, Ordb. 614.
i Skälfvegräs, n. = Darrgräs.
f Skälfving, m., Liljeblads
benämning på det gelatinösa
svampsläg-tet Tremella (dill.).
* Skälla, f., benämnes på vissa
orter Blåklockan. Jfr Bjälla. —
Bergskälla, se detta namn.
Skälle, n., är egentligen slösäd,
eftersäd vid kastningen; men emedan
denna till stor del utgöres af ogräsfrön,
har namnet blifvit öfverfördt på dylika
växter, t. ex. Akerkovall (Linnés Fl.
Svec. n. 546), Höskallra (Linnés Sk.
resa 147), Skärf-frö (ders. 177) m. fl.
Skära (äfven Själa och Skärda),
f., ett slägte bland Tistelväxterna, men
utan taggar, blomfästet fjälligt. Den
enda inhemska arten är Ängskära
(Serratula Unctoria l.), en mycket
värderad färgväxt. — Skära (af skir) ingår
äfven i andra färgväxters namn, såsom
Brunskära och Gulskära, samt i
Kard-skära (se Kardtistel).
Skärf-frö, n., örtslägtet Thlaspi l.,
tillhörande Krasseväxterna, med små
platta0skidor, liknande runda
penningar. Akerskärffröet (T. arvense l.),
som är ett svårt ogräs_.på åkrar, har
stark löklukt. Jfr Byggn.B. 8: 4.
Skär-floka, f., ett Umbellatslägte,
utmärkt genom sina jemnbreda,
skär-likt krökta blad: Falcaria Rivini Host.
t Skärvass, se Vass.
t Sköldblad, n. —- Neckblad.
Skölding, m., Sköldört, f.,
benämnes af Liljeblad slägtet Tropceolum
l., som för frukternas angenäma
krassesmak allmänt odlas under namn af
Indiansk Krasse. Bladen äro runda,
sköldlika, blommorna stora,
oregelbundna, brandgula hos vår odlade T.
majus l.
Anm. Xamnet Indiansk Krasse
kommer nog att bibehållas, ehuru olämpligt
och i systematiska arbeten obrukbart.
Sköldlaf, se Laf.
Skörbjnggsört, f., ett på
hafsstränder växande örtslägte, tillhörande
Krasseväxterna, men med tjocka,
saftfulla blad och runda skidor:
Cochlearia l. Den Äkta Skörbjuggsörten (C.
officinalis L.), med oskaftade
stjelk-blad, är ett berömdt medel mot
skör-bjugg. — Mindre rigtigt har man
öfver-fört namnet till slägtet Fetknopp.
f Skörsilke, n., en åt ett
mikroskopiskt Algslägte (Diatoma Ukc.)
gif-ven benämning, som icke kan komma i
fråga att upptagas, äfven om den vore
mindre olämplig.
■h Slake, m. = Klottång.
f Slanggurka, f., en utländsk, för
oss främmande Gurkväxt: Cucumis
flexuosus L.
i Slemliorn, Slemklot,
Slemklubba, Slemklänge,
Slemknopp, efter Liljeblad anförda af
Dalin, äro samtligen obetydliga namn på
ännu obetydligare, tvetydiga växter,
bvilka aldrig bort komma i fråga att i
en Svensk ordbok upptagas.
Sli, Slima, f., Algslägtet
Batra-chospermum Roth. bestående af
busklikt greniga, slemmiga trådar.
Slideknä, n.} ett örtslägte af
mycket olika utseende, hvars underslägten
Ormrot, Pilört, Fogelört och Binda
särskildt upptagas. Utgör typen för
Slideknä växter,
Tvåhjertblads-växter, skilda från alla öfriga genom
slidor, nedtill omgifvande stjelkens
leder inom bladen; blommorna små,
ofullkomliga, med ett frö: Polygoneaz
Juss. Hit höra, jemte de under
Slideknä anförda, äfven Syra, Bohvete,
Rhabarber m. fl.
Sligefrö, n. = Slägfrid.
Slima, se Sli.
Slinke, n. 1) Slägtet Kitella Ao.,
trådlika, pipiga, kransgreniga, ledade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
