- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
64

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beck d. y., med namnet Sceptrum
Ca-r.olinum:

* »Hvars blomma, lik en hjelm, så gul
som gullet lyser,

Med blek och blodig mun samt
blod-bestänkta blad».

f Kuplaf utgår.

Kurbits, m., se Pumpa.

Anm. Profeten Jonas Kurbits kan ej
med säkerhet föras till någon växt; man
har gissat dels på någon Gurkväxt, dels
på Ricinus l. Sannolikt är den en
idealiserad ranka,

Kyildel, m., ett efter det Tyska
Quendel i skriftspråket upptaget namn
på Satureja hortensis L.,en odlad
kryddväxt med tvenne sainsittande
blommor, af Sugeväxternas familj. Tyskans
Quendel är dock egentligen Timjan,
och Kvndeln har ett äldre, bättre namn
i folkspråket: Safver.

Kål, m., 1) i inskränktare mening
en bekant, odlad köksväxt: Brassica
oleracea L., af hvilken man eger
mångfaldiga förändringar, frambragta
genom kultur, såsom Blomkål, Blåkål,
Hvitkål eller Hufvudkål, Kruskål m.
fl., hvilkas närmare bestämning tillhör
trädgårdsspråket; 2) i vidsträcktare
mening icke blott samtliga arter af
Kålslägtet, såsom Rapsat, Rofva m. fl.,
utan ock Korsblomstrige växter med
gula blommor eller kål-lika blad,
såsom Dufkål, Strandkål, Ängkål m.fl.,
hvilka särskildt upptagas. — 3) Kål
kallas äfven örtståndet af flere växter,
t. ex. Potatiskål, Rofkål, i synnerhet
sådana som tjena till grönkål, t. ex.
Fruekål, Håsslekål, Nässlehål. I
denna mening förekommer Kål i bibeln:
»den som svag är (i tron), han äter
kål». Rom. 14: 2.

Kålfrösvamp, m., en svampväxt,
som alldeles liknar kålfrö och stundom
i stor mängd finnes på dylika frön,
hvilka under vintern vissnat:
Sclero-tiurn Semen Tode. Af allmänheten
anses Kålfrösvamparne ofta för verkliga
kålfrön.

Kålpalm, f., ett slägte bland
Palmträden, utmärkt för sin utomordentliga
höjd: Areca oleracea L. De
outvecklade bladknopparne användas som kål.

Kålrabbi, m., se Rotabagge,
Kålrot.

Kålranunkel = Svalört.

Kålrot, f., en kålart med rötter
liknande rofvors: Brassica
Xapobras-sica L. Jfr Rofkål, Rotkål.

0 Kålsat, m., en odlad förändring af
Åkerkålen, Brassica campestris L.

Kålsenap, m., ett örtslägte, som
står midt emellan Kål och Senap,
för-enadt än med den ene, än med den
andre, skildt genom i tvenne rader
sittande frön: Diplotaxis Dec. De hos
oss växande arter af Kålsenapen äro
förvildade, införda med barlast.

Kåltistel, se Tistel.

Kålvass, skriffel för Kolvass.

Kålväxter, se Korsblomstrige.

f KåpÖrt, f., ett af botanister
bildadt namn efter folkspråkets Jungfru
Mariae kåpa.

f Kägrabuske, m., Hishult i
Halland, enligt Osbeck = Sqvattram. Har
ansetts som medel mot kikhosta,
hvar-af namnet.

Källelunk, m., en liten ört, med
motsatta blad, små hvita blommor,
nedhängande, treskaligt, trefröigt
fröhus: Montia fontana L. Af äldre
författare hänföres namnet äfven till
Ält-gräset.

Källerlials, m., se Tibast.

iKällgräS, n., ett obestämdt namn;
har i ordböcker blifvit fördt till
Narf-gräs (Catabrosa aquatica P. Beadv.) och
Källelunk. Utgår alldeles. Narfgräset
växer ej i källor.

Källingbjörk, se Björk.

Källkrasse, m., en i källdrag
växande ört af de Korsblomstriges familj,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvvaxt/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free