Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FODERBETA—FRÄKEN
liknande Tickorua, men med större,
oregelbundna porer. De mest bekanta
arterna äro:
Ekefock, trähård: Dcedalea
quercina Pers.
Sällefock (Helsingl.), utmärkt för
sin vällukt: Trametes suaveolens Fr.
Foderbeta, se Beta.
Foderbräken, n., ett slägte bland
Bräkenväxterna, växande i form af
strutar, med från örtbladen skilda
fruktblad: Struthiopteris germanica Vfilld.
Fodersmäre, se Smäre.
Fodersvingellosta, se
Svingel-losta.
Fodervicka, se Vicka."
Fogelarv, m., en liten ettårig ört
af Narfväxternas familj, med tre
ståndare: Holosteum umbellatum h.
Fogel-arven är en af de tidigaste vårväxter,
hvilken hastigt afblomstrar och
försvinner.
f Fogelbo, n., kan väl aldrig
användas som växtnamn, men tillägges
af Wahlenberg den vilda Morroten.
Fogelbär, Fogelkörs, se Körs.
Fogelliirs = Hönshirs.
Fogellim, n., egentligen lim
ko-kadt af Misteln, men tillägges såsom
namn stundom-sjelfva busken.
Fogelvicka = Kråkvicka.
FogelÖrt, f. 1) En art af slägtet
Slideknä, med små blommor i
bladvecken: Polygonum ^aviculare L. 2)
Namnet tillägges i Osterg. örtslägtet
Jungfrulin.
Fredagsbjörk = Dvergbjörk.
f FredlÖS, ett gammalt, nu
utgånget namn på Frossört; troligen
förvridet.
Frier, f. (?), ett örtslägte bland
Skeplingsväxterna, med gapande
blommor och öfre läppen hoptryckt:
Pedicularis l. — Namnet är mycket gam-
29
malt (Isl. frer, n. pl., Mösog. frius,
frost, köld), nu vanligen öfversatt med
Kallgräs, dock icke utdödt i
folkspråket. — Utom Kung Carls spira (som
särskildt upptages) och flera fjeUörter
äro följande tvenne arter allmännare
kända:
Kärrfrier, med upptill grenig stjelk:
P. palustris l. Kallas äfven Lievarg
i folkspråket.
Skogsfrier, äfven Granfrier
(Wahlenberg), endast vid roten grenig: P.
silvatica l. Benämnes i folkspråket
också Grangräs, Granört.
i Frillogräs, se Slägfrid.
f Frimodig bénämnes Konig
enligt Wahlenberg.
Fromental, m., det i förra seklet
allmänt brukliga namnet på Knylhaf- ^
re, nu utgånget, men förekommande i
Linnés och Retzii skrifter samt i äldre
hushållsböcker.
Den böga Fromental, som bärmar
baf-rens topp
Ocb, liksom skrytande med dubbla
skördars hopp,
Som gräs bör ängen till, med ax är
åkren egnad.
OXENSTJER.VA 2: 30.
FroSSÖrt, f., namn på mångåriga
örter, tillhörande Sugeväxterna, med
tvenne i bladvecken parvis sittande blå
blommor: Scutellaria l. — Allmänna
Frossörten: S. galericulata l.
Fruekål, m.=Slåtterfibla.
»Landt-mannen brukar bär neder på åtskilliga
ställen, besynnerligen vid slåttertiden,
att samla bladerna, som då äro störst,
samt koka ocb äta dem alldeles som kål».
Linnés. Sk. resa 25.
Fryle, m., ett slägte bland
Tågväxterna, lätt skildt genom sina
gräslika blad: Luzula Dec. Blommar tidigt
om våren. — I vissa orter öfverföres
namnet till Spergeln.
Fräken, äfven Fräkne, n., ett
egendomligt slägte, tillhörande
Grodd-trådsväxterna, med pfyiga,
ledade,bladlösa stjelkar, men oftast mycket gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
