- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
16

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rioh. — Enligt Wahlenberg benämnes
den äfven Brunstolar.

f Brunrot, ett i tredje uppl. af
Liljeblads Flora genom tryckfel
tillkommet, sedermera af Dalin upptaget
namn, i stället för Bunrot.

Brilliskära,f., ett slägte bland
Boväxterna, från alla skildt genom 2—4
sträfva borster å fruktens spets:
Bidens l. Arterna af Brunskära växa på
våta ställen och äro bekanta
färgväxter.

Brunört, f., äfven Bruntuppor,
f. pl., en lågväxt ört med bruna ax,
tillhörande Sugeväxterna: Prunella
vulgaris l. I Dalarue lär det senare
namnet tilläggas Geranium silvaticum
L.; säkerligen af misstag, då ingen
anledning dertill finnes hos detta slägte.

i Brygger, Brygdtuppor, f. pl.

(Dalarne.) Detta namn tyckes vid
första påseendet afse växtens användande
som Humle, helst den i nämnda
landskap tillika kallas Backhumle; men
emedan namnet är allmännare brukligt
på Jutland och der förekommer äfven
i sammansättningar, t. ex.
Gedebryg-ger, Smörbrygger, torde för det samma
hafva funnits ett gammalt, nu förloradt
stamord.

t Brågon, Bråke, Bråkbuske,
se Brake.

f Bråssor, Briissor, f. pl.,
Dalsland = Röllika. Namnet är, enligt
uppgift, härledt af det fornnordiska
bregda, skifta färg, och skulle således
motsvara — rödleka.

Bräcka, f., ett artrikt örtslägte,
med fem kronblad, tio ståndare och
två nedtill sammanväxta, i spetsen
skilda fröhus: Saxifraga L. De flesta
arterna äro små fjellväxter, hvarföre
endast få erhållit namn i allmänna
språkbruket, nemligen:

Bergbräcka, fjellväxt,vanligen
kallad Bergdusk. Se detta ord.

Knylbräcka, en allmän art, med
hvita blommor och under jorden
bildade groddknoppar, i folkspråket
benämnd Lärftsblomma: S.granulata l. j/"
Myrbräcka, en i djupa kärr
växande art, med gula blommor: S.
Hirculus L.

Stenbräcka, en refvigt. växande
art, med enblommiga skaft och vackra1^
rödblå blommor: S. oppositifolia L.

f Brädspelslilja, se Kronlilja.

Bräken, n., gemensamma namnet
på hela familjen Bräkenväxter, Filices

l., Groddtrådsväxter försedda med
kärl. Ordet ingår derföre som subjekt
i de flesta slägtnamnen. Bräken i sin
egentligaste mening är Pteris aquilina
l. eller Örnbräken, hvilket så mycket
mindre kan kallas Ormbunke som det
aldrig växer i bunkar (bunkvis), utan
alltid enstaka och just derföre äfven
kallas Enstapel efter dess Isländska
namn einstapi.

f Bränna, f., Smål. = Brännande
Pilört.
f Brännbär, Jemtl. = Hallon.

Jfr Bringbär.

Brännässla, se Nässla.

f Brännört, en i Dalins ordbok
upptagen felaktig öfversättning af
Clematis Jlammula l., hvilken har sin
benämning af den rika, liksom lågande
vippan. Växten finnes icke i Sverige
och är så föga märkvärdig, att den ej
förtjenar eget Svenskt namn. Af
slägtet Clematis finnas flera andra, odlade
arter, hvilka bäst bibehålla sina
Latinska namn.

Bräsma, f., en i Göta rike bruklig
benämning på Ängkrasse och så
allmänt bekant, att den förtjenar
upptagas. — Blommar vid braxnens lektid
och kallas derföre äfven
Braxenblom-ster. (Bräsma kommer väl af brasm,
såsom braxen kallas i åtskilliga
landskapsmål.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvvaxt/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free