Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Backbränna, f., arterna af slägtet
Arabis L., örter med små hvita
blommor oeh långa, smala skidor;
egentligast .4. Tha.lia.na L.
i Backbär, n. = Backsmultron.
Backhumle, ‘Dal., Hels. =
Röl-lika.
Back-klöfver, se Klöfver.
Backrinka, se under Binka.
Backsippa, se Vippa.
Backstarr, se Starr.
Backsöta, f., en art af slägtet
Astragalus L. utaf Ärtväxternas familj,
med tvårummig, krökt, nästan
trekantig fröbalja: A. glycyphyllus L. —
Roten har sötaktig smak, likt Lakrits,
hvårföre den af äldre förf.
(Franeke-nius, Tillandz) förvexlades med
La-kritsroten.
Backtimjan, se Timjan.
Backvippa, se Vippa.
Backväpling = Back-klöfver.
f Baggpungar, m. pl. = Tarald.
BaggSÖta, f., en art af slägtet
Stålört, med stora purpurröda blommor:
Gentiana purpurea L. Förekommer
endast på vestliga Norges fjell oeh
benämnes der Söte, ehuru i hög grad besk
(således ett skämtnamn).
Anm. Redan i äldre tider har (enligt
Rudbeck) denna ört, för siua utmärkta
medicinska egenskaper, blifvit såsom
handelsartikel införd från Norge (öfver
Dalarne) och deraf här i riket fått
namnet Bagysöta, d. v. s. Norsk söta. Linné,
som ej sett den blommande växten,
hänförde honom till en närbeslägtad,
gul-blommig art från Schweiziska alperna:
Gent. lutea, hvarföre han ännu i våra
ordböcker origtigt föres till denna.
f Baisk-lök, Gotl. = Gräslök.
Baldersbrå, f., en ört snarlik
Ka-millblomster och Surkulla, med
fln-delade blad oeh sköna hvita strålblom-
mor, men utan märkbar lukt, samt
trekantiga frukter: Chamcemelum
inodorum Vis. (Tripleurospermum Schultz.)
I vårt allmogespråk är numera detta
namn förvändt till Ballerbro,
Ralse-bro, Barbro, oeh hänfördt till slägtet
Kullor, men det har bibehållit sig
oförändradt på Färöarna oeh Island
(Baldrsbrd, Balders ögonbryn), der det
äfven rigtigt tillägges förstnämnda ört.
Anm. Den stora likheten mellan
arterna af slägtena Matncaria och Anthemis
föi’klarar lätt, hvarföre dessa förvexlas
och namnet Baldersbrå öfverförts till
sistnämnda slägte; men att det
rätteligen tillkommer endast Matr. inodora L.,
lider intet tvifvel, ty på Islaud och i de
nordliga länderna finues icke den
stinkande, otäcka Surkullan, till hvilken man
velat hänföra det.
Balsamin, f., en för sina prydliga
röda blommor allmänt, äfven i
torpstugor, odlad krukväxt, hörande till
slägtet Springkorn: Impatiens
Balsamina L. Balsaminens fädernesland är
Ostindien.
Balsampoppel, se Poppel.
Balsamträd, n., en gemensam
benämning på flera trädslag i de
varmare länderna, af hvilka balsamen
erhål-les, såsom Perubalsam af
Myrosper-mum perujferum Deo., Tolubalsam af
Myrosp. toluferum Rich., in. fl. ]\Iest
bekant är Meccabalsam, af
Balsamo-dendron gileadense Kunth, hvilken
användes i mediein oeh är den i bibeln
omtalade balsam.
i Balsamäpple, n. Under detta
namn anföres i Dalins ordbok
Momor-dica Balsamina L., hvilken lämpligare
kallas Balsamgurka; men ingendera
förtjenar upptagas i Svenska språket.
Bambu, m., Bamburör, n., ett
i de tropiska länderna växande
träd-artadt gräs (Bambusa Sohrkb.), som
hinner flere hundra fots längd, med ben-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
