Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UTVECKLINGSLÄRAN OCH SOCIALISMEN - 9. Lagen om det skenbara tillbakagåendet och kollektivegendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlorad under teologiens och den spiritualistiska
världsåskådningens rigorösa herravälde; liksom förtrollad af
denna idé, trodde man, att den ”fria viljan“ med sitt
”ja” kan och måste för eviga tider bestämma människans
öde, genom detta lilla ord, som uttalas i ett så föga
varaktigt själstillstånd, som det brud och brudgum
befinna sig i. Men erfarenheten och nödvändigheten fordra
ett återvändande till den fria och enkla form, som förr
existerat för förbindelsen, och redan nu tyder den
tilltagande lättheten, hvarmed de allt oftare förekommande
skilsmässorna ske, på ett återvändande till detta
äktenskapets ursprung, något som är detsamma som ett
förnyande af familjen, denna samhällets elementarorganism.
Detta gäller ock beträffande egendomsfördelningen.
Till och med Spencer måste ju erkänna en tendens till
ett tillbakagående till den ursprungliga kollektivismen,
sedan, såsom han har medgifvit, jordens tillegnande
först af familjen, sedan af individen har drifvits till sin
spets; i många länder (lex Torrens*) har ju t. o. m.
jorden blifvit ett slags lösegendom och kan lika lätt
öfverlåtas som en bolagsaktie.
Såsom bevis härför anför jag det åsyftade yttrandet
hos densamme Spencer, som eljes gäller såsom
individualist:
”Vid första blicken ligger den slutledningen nära,
att den absoluta privategendomen till jorden framställer
det definitiva tillstånd, till hvars genomförande den
industriella perioden är bestämd. Emellertid kan man
bestrida, att detta definitiva tillstånd hittills uppnåtts,
änskönt industrialismen städse haft den verkan att
förvandla hvarje egendom till individuel sådan.
”Man har en gång erkänt egendomsrätten till
mänskliga väsen, en rätt, som icke mera är gällande i vår tid.
För ett par århundraden sedan skulle man hafva kunnat
tro, att grundsatsen: mänskans eganderätt till människor.
*) Denna af Torrens år 1858 i Australien införda lag
underlättar öfverlåtandet af jordegendom ofantligt genom ett
slags hypoteksbref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
