- Project Runeberg -  Qvinnofrågan /
81

(1880) [MARC] Author: Eva Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN OGIFTA QVINNAN. 81

. uppskattat dessa minga tysta välgerningar, hvilka, lika upp-

friskande som morgondaggen och lika obemärkta, vederqvickt
ménskligheten!, De ogifta qvinnorna bilda inom sambhället
ett slags hjelp- och reservcorps, af hvilken visserligen en stor
del ofta står fåfäng på torget, men hvilken i sjukdomens, sor-
gens, bekymrens och nödens elfte timme är af oberäkneligt
värde.

Statistiken ådagalägger, att äfven om äktenskapet vore
obligatoriskt för alla män, skulle dock i de europeiska kultur-
landen en mängd qvinnor förblifva ogifta, emedan deras an-
tal betydligt öfverstiger männens. Häri torde dock hvarken
för qvinnan eller för samhället, ligga någon så stor olycka,
som man ofta antager. Hvad som egentligen försvårar hen-
nes ställning är, att i följd af moraliska och sociala missför-
hållanden procenten af ogifta qvinnor stiger till en onatur-
lig höjd, och att härigenom samt genom fördomar, föråldrade va-
nor samt olämplig lagstiftning uppstå för många qvinnor nä-
stan oöfvervinneliga svårigheter att försörja sig. Dertill kom-
mer, att den bedagade ungmön varit och ännu inom vissa
kretsar är föremål för medömkan, åtlöje, ja hån. Finge den
ogifta qvinnan åtnjuta vederbörlig aktning, och nedtyngdes
hon ej genom en onaturlig konkurrens, tro vi, att hennes lott
3 skulle vara så tung, som vanligen antages. Vi föreställa

ss, att många qvinnor äro så fysiskt och papkivkt begåfvade,
at de ej känna sig olyckliga, derför att de äro ogifta. I följd
af renare natur kunna de lättare umbära äktenskapet”; — i

1! Diktarne hafva bättre än de sociala författarne följt med sin tid,
derom vittna Mathilda i Björnsons dram »De Nygifte» och än mer Lona
i »Samfundets Stötter».

2 I sin mästerliga tidskildring »Fäder och söner» har Turgenjetf
i fru Odinsov tecknat den rena, lidelsefria qvinnan. Eget nog före-
komma dylika typer sällan i dikten annat än som kalla, hjertlösa egoister.
I verkligheten uppträda de likväl äfven såsom sjelfförsakande menni-
skovänner; se till exempel många trotjenarinnor, förmögna välgörande
qvinnor samt diakonissor och barmhertighetssystrar. Det lugna, glada
stundom lyckliga ansigtsuttrycket hos dessa qvinnor vittnar om sund
utveckling och inre tillfredsställelse, och den länge dröjande ungdom.
ligheten i form, färg och rörelser om ett lif, fritt från lidelsens stormar.
Den välvilliga och kärleksfulla blicken röjer, att hjertat dock gifvit och
mottagit den för lifvets lycka och harmoni nödvändiga näringen.

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnofr/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free