Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”m
VÅR TIDS NYA QVINNOIDEAL. 15
svarar dess fordringar, har ej ännu tagit form ens i dikten.
Man famlar efter det, men ingen har ännu famnat det. In-
gen bland förra tiders qvinnotyper eger den sjelfständighet
och personliga utveckling, nutiden kräfver. Af den lidande,
den sjelfförsakande qvinnan har dikten gifvit talrika repre-
sentanter, alltifrån Jephtas dotter, Ifigenia och Antigone in-
till Margareta i Faust och Agnes i Brand. Men den segrande,
den sin fulla personlighet räddande yqvinnan saknas. Dantes
Beatrice, Goethes Margareta och Paludan Millers Alma äro
segrande qvinnogestalter, men i himlen, ej på jorden; och detta
är ej nog för oss. Dessutom, — deras seger består i räddande
af andras personlighet; — sjelfva äro de englar, icke menniskor.
Agnes i David Copperfield och Laura i Arthur Pendennis till-
fredsställa ej heller fullkomligt vår tids kraf på utvecklad in-
. dividualitet ; snarare då Alma (dock ej Adam Homos himmel-
ska skyddsengel utan Alma, den fattiga tvätterskan), och Re-
becka i Ivanhoe, hvilken senare kanske är den af manlig hand
hittills skildrade qvinnotyp, som mest närmar sig vår tids ideal.
Nutidens realistiska skola, hvilkens främsta skandinaviska snil-
len utmärkt sig vid försöken att i dikt förverkliga den mo-
derna qvinnotypen!, skall dock knappast lyckas; ty genom
en onaturlig men ej oförklarlig skygghet, ett slags panik för
allt som närmar sig fullkomligheten, har skolan blifvit oför-
mögen att skapa karakterstyper på en gäng reala och ideala
eller med andra ord de harmoniska väsen, som äro, hvad man än
må säga, den sköna konstens högsta triumfer. I detta hänseende
hafva de qvinliga skalderna lyckats bättre. Hos ingen föregå-
ende qvinnotyp torde vår tid finna så många hittills saknade
drag som hos Aurora Leigh i M:rs E. B. Brownings dikt af
samma namn. Intressant är att jemnföra Aurora Leigh med
Corinne, denna skapelse af en föregående generations snillrikaste
qvinna. Aurora går segrande ur striden för sin individualitet och
sin Jifslycka, Corinne går under, offrar snille och lif utan att vinna
! Fr. Bremer i »Herta» och Fru Collet i »Amtmandens dettre» teck-
nade sin tids qvinnor i deras bemödanden att förverkliga framtidsqvinnan,
samt huru dessa bemödanden strandade mot ogynnsamma yttre för-
hållanden; Ibsen och Björnson teckna framtidsqvinnan stridande mot, om
än ej fullt besegrande dem. Se Lona, Nora, Fru Linde, Leonarda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
