Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PESSIMISTERNA. 13
mer han fullkomligt, likaså i hatet mot bildade qvinnor. Han
påstår, att de universitetsbesökande ryskorna och amerikan-
skorna otvifvelaktigt lida af »einer partiellen Atrophie des
Gehirnes»!; och från vetenskapens område vill han fullstän-
digt förvisa qvinnan med orden »ne sutor ultra erepidam!»?
I synnerhet far han ut mot Tysklands författarinnor,
hvilka benämnas »der Heuschreckenschwarm schreibwithiger
Frauen>», och han uppmanar kritiken att alldeles förjaga dem
från literaturens område. Författaren Herr Fr. v. Beren-
bach skall sannolikt, oaktadt alla sina bugningar och krum-
bugter ej kunna undgå damernas rättmätiga vrede. Hans
arbete är dessutom fullt af motsägelser samt högst ofullstän-
digt; ty med undantag af Michelet förbigår han med tystnad
och utan minsta försök till vederläggning alla de franska skrift-
ställare, som talat för reformen, liksom skulle man kunna i
våra dagar författa qvionans naturhistoria, annat än fysio-
logiskt, utan att taga kännedom om Legouvés, Eugene Pel-
letans, Bonneville de Marsangys m. f. skrifter. Engelska
författare behandlas än värre. Stuart Mill nämnes endast i
en not och då på ett sätt, som vore han qvinnoemancipationens
motståndare. Alla Huxleys yttranden om qgvinnans underläg-
senhet 1 vissa fall anföras, men hans åsigt om könens jemn-
bördighet och fordran på deras sociala jemnlikhet förtiges.
Skriften i sin helhet är lika partisk som ytlig.
Ringaktning af qvinnan som person men sentimental till-
bedjan af henne som mensklighetens feminina element och
som mannens ögonfägnad, pass-opp och njutningsmedel äro
för denna skola betecknande drag, hvilka röja sig dels genom
hat och afsky för äldre qvinnor, hvilka ej mer kunna bidraga
till mannens välbefinnande; dels genom förakt och hån mot
ogifta qvinnor, hvilka aldrig i denna form gäldat sin skuld
till samhället; dels i afgudisk dyrkan för qvinlig ungdom
och skönhet. I förening härmed visar skolan mer benägenhet
att håna manlig dygd och återhållsamhet än att tadla lätt-
färdighet och utsväfningar. Dessa författare yttra sig med
! Das Problem einer Naturgeschichte des Weibes, sid. 85.
? Sid. 95.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
