Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. En sommar bland svenskar på Kuling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi lämnade Shanghai en lördagsnatt och landade en
tisdagseftermiddag kl. 3 i Kiukiang i brännande solhetta. Som
ingen var där att möta oss, hade vi en arbetsam timme
med fullkomligt omöjliga kulier. Man får arbeta sig
trött med dem, vi kunna ju ej ta till de kraftmedel,
varmed de äro vana att behandlas. Det tog ansenlig
tid att få en helvetiskt larmande, skrikande hop av
halvnakna kulier att bära vår packning till ort och ställe.
De äro som vildar eller barn. Begripa inte, lyssna inte,
bara väsnas och kivas. Det gäller vem som ska få bära.
Och huru mycket man kan pressa ut av främlingarna.
Jag undrar alls ej på det, sådant som deras liv är. Mera
undrar jag över allt det barnsligt goda, glada,
hjälpsamma, som ofta kommer fram hos dem. En
skol-tjänare, som slutligen kom för att hjälpa oss, förklarade
sig maktlös. Som jag var den enda av oss tre
sekreterare, som hade Yangtsedalens språk i någon mån till
förfogande, måste jag söka reda ut det. Till slut kommo
vi med bagaget upp till skolan (en stor kvinnlig
missionsskola), där vi skulle vara över natten, fast de utländska
lärarinnorna redan efter skolterminens slut flytt undan
hetta och moskiter och kvalm och stank upp till de
svala, friska Kulingbergen. Det var för sent för oss
att samma afton söka komma uppför bergen till Kuling.
Kiukiang, en av Kinas stora handels- och
genomfarts-städer, skall jag ej försöka beskriva. Ibland önskar jag,
att vi kunde exportera större delen av Sveriges folk
till Kina för några veckor för att sedan få se dem
återvända, välsignande sitt svenska land, som ett av de
friaste, vackraste, renaste, härligaste, bäst styrda land
som finnas. Men jag vet ju väl, att det är skuggsidor
hemma ock, inte minst nu i dessa dyrtids- och nödår.
Men ack, nöd hemma — och nöd här! Det är olika be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
