- Project Runeberg -  Erik Oxenstierna. Biografisk studie /
225

(1889) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mern, M. G. de la Gardie utnämndes till befälhafvare öfver
trupperna i Östersjöprovinserna, och konungen själf skulle
efter riksdagens slut afsegla med 15,000 man.

Rikskanslärcn emade följa honom i fält. Konungen
vore beredd till underhandlingar, så snart de skulle
erbjudas på förmånliga vilkor. Oxenstierna hade under våren
varit öfverhopad med göromål. Memorial och instruktioner,
förfrågningar och underhandlingar med afgående och
ankommande sändebud, svenska och utländska, togo hans tid
i anspråk. Härtill kom det maktpåliggande riksdagsarbetet ’
med dess många vanskliga förhandlingar. Oxenstierna var
äfven verksam vid ordnandet af åtskilliga handelsförhållanden
samt vid krigsutrustningarne. Det sistnämnda åliggandet
var till sin omfattning ganska obestämdt och tillkom
honom egentligen endast i egenskap af kansliets hufvudman.
Någon särskild fullmakt eller instruktion för dessa
befattningar ålades honom aldrig. De voro endast en följd af
den centrala makt inom förvaltningen kansliet erhållit, till
en del genom den förre rikskanslärens öfverlägsna
personlighet.

Emellertid uppsköts såväl konungens som hans kanslärs
resa genom ankomsten af den länge väntade polska
ambassaden. Det var, såsom vi sett, endast med svårighet, som
polackarne beslutit sig för densamma. Den uppfattades
såsom en förödmjukelse, och de synas önskat, att konungen
redan varit i Stettin, så att man hade kunnat underhandla
därstädes. Sveriges fordran var dock obeveklig, och Polen
önskade ej krig. Riksdagen hade därstädes återigen
upplösts, och den allmänna förvirringen nått sin höjdpunkt.
Den 29 och 30 maj n. st. utfärdades följaktligen fullmakter
för till Sverige afgående ambassadörer, Johan Leszczno de
Leszczynski och Alexander Naruszevicz, den förre för att
föra konungens, den senare republikens talan. Deras
instruktion finnes tyvärr ej bland riksarkivets handlingar.
Härigenom omöjliggöres att bedöma vidden af de
medgif-vanden, hvartill Polen i elfte timmen var villigt. I en den
1 maj n. st. daterad instruktion för ett till Berlin afgånget
sändebud, säger Johan Kasimir sig vilja afsluta en evig fred

Ellen Fries. Erik Oxenstierna. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feerikox/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free