Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handeln och sjöfarten, att konungen hade fria
kommunikationer till Livland, och att Sverige skulle efter
Branden-burgska liniens utslocknande erhålla dess andel af Preussen.
Den föreslagna alliansen finge ej stå i något
sammanhang med föregående allianser, som afsett de tyska
angelägenheterna. Tyskland vore ett, Polen ett annat.
Konungen förklarade vidare, att om kurfursten fordrade endast
en »simpel neutralitet», vore det honom ej emot, blott han
finge obehindradt under kriget begagna hans land och
strömmar.18
Karl Gustaf gillade i detta förslag Brandenburgs fordran
på suveränitet, men tydligt var, att han sökte så mycket som
möjligt kringskära dess makt öfver Ostpreussen. Att
begära de omtvistade hamnarne hade varit efter föregående
förklaringar att från början göra kurfursten till en oblidkelig
fiende, och detta ville han naturligen ej. Förslaget var för
öfrigt ärligt och öppet. När underhandlingarne om
detsamma togo sin början hade likväl kriget mellan Sverige
och Polen redan utbrutit.
Näst Brandenburg hade Generahtaterna tvifvelsutan det
största intresset att bevaka vid en konflikt mellan Sverige
och Polen. Sådan som den svenska handelspolitiken var,
kunde Staterna ej annat än högst ogärna se dess välde
utsträcka sig öfver de för deras handel så vigtiga preussiska
hamnarne. I alla händelser måste de vara på sin vakt för
att vid en dylik eventualitet så mycket som möjligt skydda
sin handel. Sveriges statsmän insågo till fullo, att de för
sina planer skulle röna motstånd af Generalstaterna. En
öppen brytning ansågs visserligen ej sannolik, allra hälst
som deras makt förpvagats genom det engelska kriget, men
ingen betviflade, att de skulle på diplomatiens falt ifrigt
kämpa mot Sveriges politik. Men om Karl Gustaf sålunda ej
hyste några förhoppningar om att erhålla dem som
bundsför-vandter, trodde han likväl, att Staterna skulle kunna förmås
till en vänskaplig neutralitet, och han sökte förlama deras
försök att motarbeta Sverige i Brandenburg och Polen.
Ryktet om att underhandlingar voro å bane med Polen om
en holländsk flottas ankomst till Östersjön och att de
bran-denburgske utskickade gjorde allt hvad i deras förmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
