Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
Vid Holmedal.
Månen stod högt på himlen beläggandeträdens
grenar, som hängde snötunga, ined
silfver. Öfver de vida snöfälten tindrade stj ernorna,
och norrskenet flammade i väldig glans
öfver de blå fälten der uppe.
På en upptrampad stig, som ledde genom
skogen, gingo tvenne vandrare och efter dem
följde ett tåg af vid pass femhundra män. Alla
voro de väl väpnade och klädde i bonddrägt.
Den ena af skarans anförare var en smärt
gestalt, insvept i en kappa af björnhud, och
på hufvudet glänste Harald Ulfssons hjelm.
Öfver axeln hängde en stålbåge och vid sidan
ett kort, skarpt svärd. Mörka lockar ringlade
sig ned under hjelmhufvan och fladdrade kring
gestaltens axlar.
Den andre var en hög, axelbred man, klädd
i vadmal och med ett väldigt slagsvärd i handen,
på hvilket han understundom stödde sig.
Så talade han, vid det han gick vägen fram:
“Hämd skall du få på presten, Hallgärda
Guttormsdotter ; hämden skall fälla honom.
Yid Holmedal är ett trångt pass, der tågar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>