Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiskalen vid rådhusrätten i Stockholm Anders Röding och
därefter med guldsmeden i Stockholm Gottfrid Eichen;
sonen Lorenz, f. 1690, d. 1730, bryggare i Stockholm;
sonen Erik, f. 1693, d. 1740, bryggare och sedan
bakugnskrivare i Stockholm;
sonen Jakob, f. 1697, d. 1731, brännvinsbrännare i
Stockholm;
dottern Christina, f. 1701, d. efter 1751, gift med
bryggaren, sedan visitören i Stockholm Nils Högman.
De fem syskonen delade arvet efter fadern och fingo
vid arvskiftet tillika ut sitt hos honom innestående
mödernearv. Lorenz, äldste sonen, som även hade
andra, rätt betydande fordringar i boet, blev ägare av
de ovannämnda fastigheterna. Erik erhöll faderns
signetring och Jakob hans skospännen av silver. Av
bröderna var Lorenz den märkligaste och av särskildt
intresse, därför att han blev stamfader för talrika
efterkommande, vilka ibland sig räknat släktens mest
kända och framstående medlemmar. Även Erik
grundade en släktgren, som dock intagit en jämförelsevis
mindre uppmärksammad ställning, tidigt överflyttade
till Finland, därefter kom till Härnösand och först i
senare tid återbördats till Stockholm, men Jakob gifte
sig ej och tycks ha varit familjens olycksfågel eller
åtminstone oförmögen att bidraga till den unga släktens
strävanden efter socialt anseende. I en anteckning från
slutet av 1720-talet heter det nämligen, att han levde
under sin broder Lorenz’ försvar och i dennes hus i
kv. Wildman.
Lorenz Eriksson Westman ingick år 1718 äktenskap
med Magdalena Liitkeschwager Lorentz. Hon var
dotter av bildhuggaren i Stockholm Joachim Liitke-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
