Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julaftonen och julottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
och vill behålla Polle bara för att fara i kyrkan med
honom; fast han ingen nytta eljest gör oss, utan bara
äter upp fodret för korna. Det rättaste och bästa vore
att sälja honom.»
Min son», sade modren, «Polle är gammal och har tjent oss
i många år och derför vill jag så nödigt sälja honom, icke
för högfärds skull. Och jag vet ock att Polle förtjenar
åt oss mången riksdaler, när grannarrie låna honom för
resor. Men är det så, att det är rättast att sälja honom,
så skall jag ej vara emot det, blott jag kan få åt honom
en god husbonde. Fast nog kommer det att kosta på mig att
skiljas vid det trogna djuret, och aldrig lär jag väl
hädanefter kunna komma till kyrkan, då jag ej mer kan
gå dit sedan jag fått den värken i sidan. Men - det må
nu vara.»
o Ett lent ord stillar vrede»,, säger Skriften, och modrens
ord sades så mildt och värdigt, att Anders icke kunde
svara något derpå, rnen han kände ett stygn i sinnet,
som gjorde att han steg häftigt upp, sköt undan lilla
Maja så att hon så när fallit omkull, och gick ut i det
han häftigt slog igen dörren efter sig.
Detta allt gjorde modren grufligt ondt. Och visste ni,
kära barn, huru ondt det gör i föräldrars hjertan, när ett
barn är vanartigt eller otacksamt, och hvilken bitter rot
uppväxer utaf bittra och hårda ord, så skulle ni visst taga
er väl till vara, äfven för er egen skull. Ty, lita på mig,
ni får igen det en gång. Och det barn, som bedröfvar fader
eller moder, det får en gång bedrofvelse igen af sina barn,
och fär då smaka huru det kännes.
Nu visste äfven modren med sig att hon bar ett moderligt
hjerta till stjufsonen och att hon icke förtjenade denna
hårdhet af honom. Men hon kände ändå, att han kunde väl
ha rätt angående Polle, och att det vore klokast att göra
sig af med honom. Och tanken att icke mer kunna komma
till kyrkan - den låg en dryg fjerdingsväg från torpet -
var henne tung.
Barnen begrepo icke hvad som gick åt brödren. De åto och
drucko af hjertans grund, och tyckte att ingen kunde ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
