Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
lilla skälmstycke och ville på sitt godmodiga, glada sätt
låta henne plikta derför.
Bonne Amie hade gifvit oss det löftet, att vi vid 15 års
ålder skulle, efter slutade lektioner, få om aftnarne
för henne läsa högt några goda romaner. På det att vi
begge måtte få tillsammans njuta detta stora nöje lät hon
Fredrika vara med om läsningen ehuru hon var ett år yngre,
och öfver all be-skrifning lycklig blef Fredrika, då vi
på min femtonde födelsedag började med läsningen af «Les
petits émigrés» af madame de Genlis. Vi fingo icke läsa
längre än en timma hvarje afton, en half timma hvardera,
och till denna timma längtade vi nu hela dagen. Efter
Les petits émigrés läste vi miss Burneys intressanta och
väl skrifna, men, såsom jag senare funnit, med romantiska
äfventyr öfverfyllda romaner: Camilla, Evelina och Cecilia.
Huru litet nyttig sådan lektyr är för unga flickor,
i synnerhet vid vår ålder och så utan all erfarenhet
som vi, det visade sig snart genom alla de inbillningar
och föreställningar vi fingo om oss sjelfva och om allt,
som skulle hända oss. Vi längtade blott att komma ur vår
klosterlika enslighet på Arsta, vi tviflade alldeles
icke på, att, då vi komme ut i veiiden, vi skulle bli
romanhjeltinnor och få, likasom hjeltin-norna i böckerna,
fullt med beundrare och äfventyr, hvarom vi förut icke ens
drömt. H vem kunde svara för att icke äfven nu, innan vi
kommo ut i verlden, något ovanligt äfventyr kunde inträffa
på Arsta.
Under hela hösten lyddes jag om aftnarne i halfmörkret
om jag icke skulle få höra en stege resas upp emot muren
under ett af fönstren i mitt rum, och, ehuru halsbrytande
färden på den långa stegen kunde blifva, hade jag en aning
om att jag skulle, likasom den sköna Indiana i «Camilla»,
bli en-leverad, men jag visste icke af hvem - det kunde
man aldrig veta - kanske hjelten först efteråt uppdagade
sig och gjorde sina förklaringar.
Fredrika väntade också enleveringar: antingen skulle
det vara hon sjelf eller jag, som blefve föremål derför;
men icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
