Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jaså, sade främlingen, och nu såg han
upp. Ja, jag ber om ursäkt om titeln är
obehaglig på något vis — min herre såg ut som
en direktör, eller en före detta direktör.
Själf är jag rentier, och det kanske också min
herre är, när allt kommer omkring?
Han log och Bendel ansåg leendet för
spydigt eller hånfullt. Mellan läpparna kunde
man se att han hade löständer — en rad
jämna, hornpolerade betar. Lukten af
eau-de-cologne blef starkare, då han rörde på sig.
— Han är ju vedervärdig, tänkte Bendel,
harmfull öfver att ha tilltalat. — Men rentier
var han ändå!
— Ja, sade han motvilligt, jag är också
rentier.
Nu kom den stora vattentunnan, lysande
som smält lack i solen. Det knastrade under
hjulen då den vände.
— Hur var det? frågade mannen och
låtsades icke ha hört för ljudet från
vattnings-vagnen.
— Jo! skrek Helge och blef röd, jo, jag
är också rentier!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
