Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En folktribun och en frihetsskald från 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 IO EN FOLKTRIBUN OCH EN FRIHETSSKALD FRÅN 1840.
»Om äfven han med ömkan blickat neder
på våldets legoknektar, hvilkas leder
allt mera glesnade; om mången gång
en värld stått hänryckt vid en manlig sång -
och nu han sviker tidens höga kraf
- liksom en mor invid sin älsklings graf
i stilla vemod stannar kvar och gråter,
hans tid beklagar honom och - förlåter.»
Det har sitt intresse att se, huru Esaias Tegnér
själf bedömde saken. Han skref (i ett otryckt bref den
20 mars 1840) från riksdagen, där han intog en
framskjuten ställning bland »rabulismens» motståndare:
»Kände man denne Hans Janssons obetydlighet så
väl som jag och visste man, att han icke skrifvit själf
en rad af livad som utgått i hans namn, som
alltsammans är »förfärdigadt» af Gustaf Hierta och andra
publicister, så skulle man ej göra så mycket väsen af
en sådan . . ., äfven om hans tänkesätt ej vore så
samhällsupplösande som de äro. Hvad Talis Qvalis angår,
så saknar han icke en viss rimgåfva, men på en så
stenbunden och stenig grund som dagens liberala
politik växer ingen poesi.» Han yttrade sig icke
rörande den unge »rabulistiske» skaldens anfall mot
honom personligen, men han klagade, att »rabulismen
går som en epidemi öfver land och rike».
Tiden var för mycket upprörd, att ett
skaldestycke med titeln »Hälsningssång till Hans Jansson»
icke skulle blifva föremål för uppmärksamhet så väl
inom den krets, där det först framträdde, som utanför
lärosätets murar. Det spriddes i många exemplar;
man uppgaf, att upplagan hastigt måste ökas från 5.00
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
