Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE KAPITLET.
Nya följder.
P ar 1 a m en ts pe r io den gick till ända i lugn och ro,
och ministären märkte .intet olycksbådande tecken från
majoritetens bänkar. Man såg emellertid af vissa
artiklar i de stora moderata tidningarna, att både de kristna
och judiska finansmännens fordringar för hvarje ¡dag
växte, att bankernas patriotism kräfde en kulturell
expedition till Nigritien och att ståltrusten, som brann
af ifver att beskydda våra kuster och försvara våra
kolonier, frenetiskt ropade på pansarskepp och ännu flera
pansarskepp. Krigsrykten voro i omlopp; sådana
rykten kommo hvarje år och med passadvindarnas
regelbundenhet. Förståndigt folk brydde sig icke om dem,
och regeringen kunde låta dem falla till marken af
sig själfva, så fram t de icke råkade förstoras och
utbreda sig, tv då skulle landet råkat i oro.
Finansmännen ville icke hafva andra krig ,än kolonialkrig.
Folket ville icke hafva några krig alls. De tyckte om,
att regeringen visade ,sig stram och till och med
trotsig, men vid minsta misstanke, att ’en europeisk
konflikt var i uppseglande, skulle dess svallande
känslo-böljor genast nått kammaren. Paul Visire var icke orolig.
Den europeiska situationen erbjöd enligt hans mening
intet ¡oroande. Han var bara förargad öfver sin
utrikesministers fåniga tystnad. Denna underliga figur kom
till konseljen med en portfölj, som var större än han
själf, fullpiloppad med handlingar, sade icke ett ord,
vägrade att svara på alla frågor, till och med dem som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
