- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
443

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

menniskorna för klimaten, och icke klimaten för
menniskan, hvilket är absolut ohållbart.

Jupiter är mer tempererad, men är derför icke
beboelig. Den klaraste dag på honom liknar vår
skymning; hans värme är för svag att under
sommaren kunna inverka angenämt, och hans vinter har en
köld, som icke skulle kunna uthärdas af någon
menniskokropp.

På Mars är luften så oblid, att det är omöjligt
för menniskor att bebo honom; han saknar den
fuktighet som är nödvändig för att göra hans fält
fruktbärande. Fullt ovedersägliga iakttagelser, säger vår
tvärsäkre författare, hafva visat att hvarken regn,
dunster, dagg eller dimmor förekomma på denna planet.

Venus och Mercurius äro utsatta för motsatta
ytterligheter. * De skulle omintetgöra menniskor och
djur genom för mycket ljus och värme, liksom de
andra genom ständigt mörker och öfverdrifven köld;
följaktligen är det klart, att alla planeterna äro
obebodda och obeboeliga. Jorden ensam har den lämpliga
temperaturen för att tillstädja menniskor och djur att
föra ett angenämt lif. Hon är omgifven af en atmosfer,
som skyddar henne mot den eteriska materiens tillträde,
hvilken är för fin och tunn för att kunna inandas,
samt förhindrar de ur jorden framträngande nyttiga
utdunstningarna att spridas till den rena luftens
omätliga rymder.

Men då vår irrande riddare öfverallt endast ser
obebodda jordar, kan man med skäl fråga honom om
resultatet af hans resa inom planetsystemet och af
hans negativa meddelanden från stjernornas universum.
Ehuru den väg jag färdades icke var den stora
stråkvägen, skall han svara, undgick jag dock icke att
möta en massa resande. Jag såg hela arméer af goda
och onda andar, hvilka visade mycken brådska, som
om de voro kapplöpare, hvilka från jorden riktade sin
kosa mot ett ställe, oändligt högt öfver allt som låg
inom min synkrets.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free