Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro beboeliga, och ännu mindre att de äro bebodda;
och när man framställer ett så obevisadt antagande,
har man väl derföre rätt att sluta till att de äro
bebodda af varelser, om hvilka vi någonsin skulle kunna
bilda oss ett riktigt begrepp?» etc.
Sålunda fortgå resonemangerna mellan de
allvarliga forskarne; men romanskrifvarne glömma derför
icke bort frågan.
Författaren till Tom Jones fann en dag hos en
pappershandlare i London ett gammalt manuskript som
var mycket svårt att dechiffrera; det var manuskriptet
till ett arbete med titel: Julianus Apostata, resa i
andra verlden. Författaren deraf beskrifver till en
början huru hans själ frigjordes ur kroppen och
undkom ur huset genom fönstren; huru hon en tid gick
utefter fälten, till dess hon mötte Mercurius, hvilken
hon igenkände på hans vingar på fötterna, och huru
hon på en immateriel vagn, som drogs af okroppsliga
hästar, anlände till skuggornas verld. Der mötte hon
den gamla verldens män, med hvilka hon återknöt
bekantskap. Hvad som mest väckte hennes förvåning
var att på de Elyseiska fälten möta Julianus Apostata,
emedan hon, i enlighet med den allmänna tron, ansåg
honom för evigt vara förvisad till helvetet.
Denna gamla romerska kejsare är historiens
förnämsta hjelte. Bokens hufvudsakliga syfte är att tala
för själavandringen och existensernas flertalighet. Efter
att hafva varit prydd med den romerska purpurn, blef
Julianus slaf hos en götisk krigshöfding, benämnd
Roderic; sedermera blef han efter hand jude,
timmerman, general, sprätt, munk, musikant, vis, konung,
narr, tiggare, prins, statsman, soldat, skräddare,
rådman, poet, riddare, dansmästare och erkebiskop
(erkebiskopen Lartimer). Man anträffar i denna bok under
allegoriens form några hufvudpunkter, hvilka i
anhän-garnes ögon utgöra grundvalen för läran om
existensernas flertalighet, och bland dessa framhålles framför
andra vedergällningens lag. \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
