Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en särskild verld i universum, hvilkas antal endast är
kändt af Honom som skapat dem.
Den förruttnelse vi genom erfarenheten lärt oss
att iakttaga hos jordiska ting är icke något giltigt
bevis på verldens uselhet. Vi kunna i sjelfva verket
icke, då verlden är universel och stjernornas inflytelser
samtidigt sträcka sig från en verld till en annan, tro
att något, strängt taget, kan förderfvas, ty vi veta
att det icke gifves något annat än förvandlingar,
förändringar af tillstånd, hvilka åstadkommas genom
andra inflytelser. Döden är enligt Virgilii ord intet, om
den icke är upplösningen af ett sammansatt väsende,
för att deraf bilda ett nytt sammansatt väsende. Hvem
kan nu säga om denna upplösning just är utmärkande
för jordens invånare? Några skriftställare hafva
framkastat den åsigten att det linnes lika många till sin
natur olika ting på jorden som det finnes stjernor på
himmelen. Stjernornas inflytelser böra på de andra
verldarna hafva frambragt likartade verkningar med
dem de framkalla på vår; jorden verkar på dem
liksom månen på oss; en ständig utvexling försiggår
mellan verldsalltets olika delar, vare sig på andens
område eller inom det materielas verld.
I kardinal Cusas skrifter möter man en
förvånande samling af väsentligt olika ämnen, för att icke
säga hvarandra rakt motsatta. Teologi, astronomi,
astrologi, hemliga vetenskaper och alkemi; allt sådant
finnes ofta sammanfördt i en enda mening, lång,
invecklad och genomkorsad med ändlösa mellanmeningar.
När man går från en paragraf till en annan, går man
ofta från det djupaste mörker till den präktigaste
belysning; men hvad vår fråga angår, kommer han
aldrig in på afvägar. Han icke blott uttalar denna
sanning, utan han framställer henne äfven under
hennes vetenskapliga utseende. Han är mån om att säga
att vi göra orätt i att taga oss till typen för allt och
att hänföra allt till vår måttstock, och måhända han,
för att aflägsna de teologiska följderna af denna san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
