Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne till mer än 37,500 mil vid sitt apogeum. Han
genomlöper denna bana på 27 dagar, 7 timmar, 43
minuter 11 sekunder; detta är tiden månen använder,
för att fullborda loppet omkring himmelssferen och för
att återkomma till samma stjerna på densamma; men
då jorden under denna tid förflyttat sig ett visst
vägstycke genom rymden, behöfver månen ytterligare
omkring tvänne dygn, för att återkomma till samma
punkt med hänseende till jorden, hvarigenom hans
synodiska omloppstid uppgår till 29 dagar, 12 timmar,
44 minuter 3 sekunder.
Månen har tvänne helt olika hemisferer, hvilkas
tillstånd med hänseende till oss, och måhända äfven
till den Öfriga verlden, äro ganska skiljaktiga: de äro
den för oss synliga hemisferen, och den månhalfvan,
vi aldrig få se. Vår drabant vänder alltid samma sida
mot oss, men det finnes en annan hemisfer, hvilken
man aldrig har sett och aldrig skall få se från jorden.
Det månens ansigte som vår gamle, gode fader Adam
första gången betygade sin vördnad från paradiset (så
framt icke detta paradis låg i sjelfva månen, såsom
några lärda judar velat påstå), detta ansigte är identiskt
detsamma som det hvars skönhet den sista menniskan
skall beundra, när jorden ligger i dödsryckningarna.
Låtom oss nu först tala om invånarne på den
mot oss vända sidan.
I sin Astronomia lunaris benämner Kepler
måninvånarne, som bebo denna del, Sulvolves, underjorden,
medan han kallar dem, som bebo den andra halfvan,
Privolves, beröfvade jorden. Dessa bestämningar
härleda sig från namnet Volva (den rullande), hvilket namn
seleniterna enligt samma författare gifvit jorden. (Man
skall förlåta den store Kepler denna oskyldiga fantasi,
när man erinrar sig Newtons Apocalyps och Corneilles
Imitation). Vi ämna att understundom begagna oss
af dessa ord, för att undvika omskrifningar.
Seleniterna subvolves se alla firmamentets stjernor
röra sig från öster mot vester omkring en axel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
