Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XLIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•385
veta^fr, som vallar Edie HenshaVs kor der nere vid bro-ändan
— det ä1 han som var Gås-Gibbie, me’n han var på Tillietudlem,
och for till vapen-synen, och som .—"
"Håll mun, John; ni å1 bra oförskämd som tror att jag
vill tala med en så’n en som han. Låt honom säga sitt
ärende till Mrs Headrigg."
"Han vill inte höra talas om det, Mylady, utan säger att
den som skickat honom, bedt honom framlemna saken i hennes
Nåds eller Lörd Evandale’s egna händer — han vet inte rätt
hvilketdera; men för att säga sanningen, så ä’ han långt ifrån
redig, och om han också vore det, så ä’ han ändå bara ett
enfaldigt kräk."
"Visa ut honom då," sade Lady Margretha, "och bed
honom komma tillbaks i morgon, då han ä’ nykter. Jag gissar
att han kommer för att begära något understöd, som en
gammal tjenare under familjen."
"Det ä’ alltför sannolikt, Mylady, för han ä’ alldeles
trasig, stackars kräk."
Gudyill gjorde ännu ett försök att få veta Gibbies ärende,
hvilket verkligen var af yttersta vigt, och bestod i några rader
ifrån Morton till Lörd Evandale, hvari denne underrättade honom
om den fara hvari han sväfvade genom Olifants ränker, och
uppmanade honom antingen till ögonblicklig flykt, eller också att
komma till Glasgow och öfverlemna sig sjelf, i hvilken
händelse han försäkrade honom om beskydd. Denna i hast
hop-skrifna biljett anförtrodde han åt Gibbie, som han såg valla sin
hjord strax bredvid bron, och understödde med ett par
riksdaler sin anhållan, att den genast skulle öfverlemnas i dens
händer, till hvilken den var ställd.
Men det var af ödet beslutadt, att Goose-Gibbies
bemedling, vare sig som gesandt eller krigare, skulle blifva förderflig
för familjen på Tillietudlem. Olyckligtvis dröjde han så länge
på krogen, för att pröfva om det erhållna myntet var godt,
att det lilla förstånd hvarmed Försynen utrustat honom, var
fullkomligt dränkt i brännvin och öl, då han anlände till
Fairy-knowe, så att han i stället att fråga efter Lörd Evandale, bad
att få tala med Lady Margretha, hvars namn var förtroligare
för hans öra. Sedan man vägrat honom tillträde, raglade han
sin väg utan att lemna brefvet ifrån sig, halsstarrigt trogen
Mortons föreskrifter i det enda fall, hvari det varit väl om han
afvikit ifrån dem.
Några minuter efter sedan han gått sin väg, inträdde
Edith i rummet. Lörd Evandale och hon råkades med ömse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
