- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
135

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Bah, han spekulerar naturligtvis på att bli
riksdagsman!» log ryttmästaren. »Och för att komma därhän i
våra dagar måste man slå sig på filantropi eller nykterhet
eller något i den stilen.»

»Mina herrar!» hördes baronens stämma. »Vår vackra
värdinna tillåter oss att spela ett litet parti. Till bords!»

Herrarne blandade sig nya groggar. Ett par oöppnade
lekar brötos och spelet begynte.

Man började med poker, ett amerikanskt spel, som på
senare åren kommit på modet. Men herrarne von Storck
hade svårt att fatta spelreglerna och dabbade sig gång på
gång, så att det blef ingen vidare »fläkt».

Föga bättre gick det, när man försökte med Vingt-nu
och écarté.

»Låt oss få en ärlig »knack» eller »polsk bank» eller
något som man begriper!» utbrast till sist den ena
skåningen förargad och slängde sina kort.

»Ett litet glas champanj först, mina herrar!» inbjöd
baronen och lät med konstförfaren hand ett par korkar
springa i taket.

Man läskade sig med den iskylda, förrädiska drycken.
Baronen såg till att ingen skolkade.

Det var icke enbart af artighet han uppfylde sina
plikter som värd så omsorgsfullt. Han måste till hvarje
pris »få ångan upp», så att spelpassionen väcktes och
insatserna blefvo stora. Han befann sig för tillfället i en
fördömd pänningknipa. Det kostbara lif, han fört, under
de senaste månaderna, hade medtagit större delar af hans
disponibla medel. Han hade försökt med en växel, som
han fått Burre och en annan yngre officer att skrifva på,
men bankerna togo den icke. Baronens på senare tiden
utvecklade slöseri var redan kändt i finanskretsar. Att
bryta med Ninni eller eljes inskränka sig kunde icke bli
tal om. Följaktligen var en större spelvinst hans enda
utsigt att reda sig ur den tillfälliga förlägenheten. Han
hade försökt det medlet förr och för det mesta med
framgång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free