Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detsamma uppstod en rörelse längre bort i salongen.
Nyfikna hufvuden sträcktes fram från alla håll och frågor
korsade hvarandra.
Ett par unga män höllo under armarna en tredje,
som de sökte få med sig ut. Det var en lång smärt
yngling med ännu gosslikt mjuka drag och läpparna skuggade
af ett mörkt fjun. Från de stora mörka ögonen störtade
tårarna häjdlöst som på ett misshandladt barn och med
af snyftningar kväfd röst mumlade han oupphörligt:
»Låt mig vara!... Det är slut! Jag vill dö...»
»Hvad är det?» frågade grefven.
»Bah, en spoling som fått litet mer än han tål!» svarade
baronen likgiltigt.
Grefven hade emellertid uppfångat en skymt af det
ungdomliga, tårsköljda ansiktet, som, han visste ej rätt
hvarför, på honom gjorde ett egendomligt ängslande
intryck.
Grefvens uppmärksamhet drogs emellertid snart åt
annat håll. Brun hade rest sig och nalkats de båda
vännerna. Han var, som vanligt, ytterst elegant klädd, och
från de hvita smidiga fingrarna blixtrade ett par dyrbara
ringar.
»God afton, Wahlenstjerna!» hälsade han en smula
vårdlöst. »Vi ha kommit öfverens att ha en liten fäst för
vår nya diva. Våning och supé äro redan bestälda. Du
blir väl med?»
»Hm! Jag vet inte...», mumlade baronen litet
förläget. »Jo, det vill säga om...»
»Var god och presentera mig!» afbröt Brun och såg
på grefven med en artig men fullkomligt likgiltig blick,
sådan som man egnar en helt och hållet obekant.
Baronen kunde icke neka.
»Få vi inte den äran att se herr grefven med på vår
lilla tillställning?» frågade Brun i den lätta världsmannaton,
som han så väl behärskade. »Det skulle vara oss ett
sant nöje... och sannolikt ett inte mindre nöje för lilla
fröken... Stern.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
