Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han gjorde den lyckliga upptäckten, att midtför
skådespelarens port låg på nedra botten ett ganska snyggt
kafé med fönster åt gatan. Han kunde alltså gå dit, dricka
en kopp kaffe och iakttaga gatan utanför. Det var ju en
utmärkt slump, att han slapp bli stående i någon
portgång eller dylikt, men, tänkte han, i Stockholm fins det
då också kaféer i hvartannat hus.
Han hade setat där vid fönstret och läppjat ur
kaffekoppen bortåt en kvarts timma, utan att känna igen en
enda af de många, som passerade förbi med
storstadsmänskornas vanliga skarpa, irriterade gång, då han såg en
ung flicka, iklädd en modern, klädsam slängkappa med
mjuka spänstiga steg komma gående på motsatta trottoaren.
Han kände, att blodet kokade och brände af harm och
oro, tinningarna bultade och hans ögon blickade så skarpt
som om de ville spränga sönder rutan och med sin blixt
träffa den unga kvinnans sköna ansikte därutanför.
Det var Olga. Han hade ögonblickligen känt igen henne.
När hon kom till porten, stannade hon några
sekunder och såg sig hastigt om. Därpå tryckte hon på
knappen, hvars elektriska ledning gick till portvaktsrummet,
och inom en half minut hade porten slagits i lås bakom
henne.
Det var förfärliga kval, som kandidaten led under
dessa ögonblick. Det omöjliga var alltså sant. Brefvet
hade icke ljugit. Det var, utan tvifvel, en försmådd
tillbedjare, Wilmer eller någon annan som skrifvit det. Och
här satt nu en annan af samma slag och såg på huru
hon frivilligt gick upp och kastade sig i armarna på en
tredje – en, som troligen bedref förförandet af unga flickor
som ett angenämt yrke.
Det var vilda, rasande tankar, som jagade genom
kandidat Höglunds hjärna. Var det på detta sätt, som hon
lönade all den vänskap och godhet, hvarmed han under
flera år hade omfattat henne. Att hon inte kunde skänka
honom sin kärlek, nåja, sådant där bestämmer man ju inte
själf, men att hon ville smyga sig hemligt, som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
