- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
36

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och glädje få form och realitet. Hon kände, om ock
förståndet ännu ej var nog skarpt att gå till botten af saken,
huru denna ystra, sinnliga fjärilslek, som maskeraden bjöd
på, virade sina fina silkestrådar om hennes känsla och
fantasi. Hon sög in den varma, parfymmättade luften med
ett hittills okändt välbehag, och hennes hjärta klappade
våldsamt af en glödande sinnesrörelse. Hemmet, modrens
seriöst förmanande bref, kandidat Höglunds faderliga
vänlighet, pensionatets nyktra enformighet, fru Rosenbergs
moderliga stränghet – allt glömde hon under dessa
timmar, det sjönk ned för henne som om jorden uppslukat
det förutvarande; hon hade tagit det första, hänförande
steget på det sinnliga nöjets rosenväg, utan att känna ett
enda stygn af dess hvassa törnen.

Hon hade lofvat Julius att endast läppja ett litet, litet
grand på glaset, ifall hon skulle bli bjuden på vin eller
dylikt af de herrar, som dansade med henne. Men detta
löfte glömdes, när hon, för första gången i sitt lif, förde
ett glas champanj till läpparna. Redan efter första
polkan hade hennes tillfällige kavaljer, en herre i munkkåpa,
bjudit henne på den förföriska drycken. Hon tog en djup
klunk och hon tyckte att det gick som en eldstråle genom
ådrorna. Och de stora ögonen fingo en feberhet glans,
hon kände huru hon törstade efter mer, mer . . .

Wilmer, som egde den diciplinerade skolpojkens
ängslan för efterräkningar och som sett maskeradglädje på
nära håll förut, började känna det riktigt kusligt, när han
efter några timmar såg huru champanjen i förening med
luften slog Olga åt hufvudet. Kl. ett hade de
öfverenskommit att lämna tillställningen och till den tiden hade
Wilmer bestält en hyrvagn. Han ville visa sig riktigt
gentil, och han hade ständigt godt om pängar. Han var
starkt betänkt på att försöka få Olga hem före den tiden,
om det var möjligt, hvilket han dock tviflade på, ty han
såg, med hvilken njutningslysten vildhet, hon deltog i det
muntra lifvet. Han hade dansat en français och en vals
med henne, till alla de öfriga danserna hade hon haft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free