Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böra kunna färdas fram i luften än andra fåglar,
hos hvilka i afseende på vingarnas längd ett motsatt
förhållande äger rum. Erfarenheten har äfven bekräftat
detta. – För att kunna styra och reglera farten,
begagna sig fåglarna af de mer eller mindre långa och
fasta stjärtpennorna. Stjärten är därför af stor vikt
vid flykten, hvilket man äfven lätt kan finna därutaf,
att en fågel, som mistat densamma, icke allenast
flyger med möda och osäkerhet utan äfven förlorar
det egendomliga i sin flykt, hvarigenom han förut
utmärkt sig. – Hos många fåglar uppkomma genom de
hastiga vingslagen eller den ilande farten egendomliga
ljud. Sålunda utmärka sig t. ex. skogshönsen genom
en surrande och bullrande flykt, rapphönsen genom en
smattrande, dufvorna genom en smällande och änderna
genom en hvinande eller pipande. Många andra fåglar
flyga däremot helt tyst, och det är i synnerhet
ugglorna, som i detta hänseende utmärka sig. –
Simningen eller fåglarnas förmåga att kunna fortskaffa
sig i vattnet, åstadkommes förnämligast medelst
fötterna, ehuru en del fåglar, de s. k. simdykarna,
t. ex. alkor, strömstaren m. fl., därvid begagna
sig äfven af vingarna. Fötterna äro hos de egentliga
simfåglarna och några vadare af en särskild byggnad,
som väl lämpar sig för dessa fåglars rörelser i
vattnet. Man har, såsom vi förut nämnt, gifvit dem
namn af sim-, år- eller flikfötter. Men förmågan att
simma beror dock icke alltid på närvaron af dylika
fötter utan tillkommer stundom äfven sådana fåglar,
hvilka hafva sitt- eller vadfötter, såsom strömstaren
och vissa bland sumphönsen. Med all säkerhet är det
med tillhjälp af de kupiga vingarna, som dessa fåglar
så snabbt röra sig under vattnet. – Äfven simningen,
liksom gången och flykten, sker hos de särskilda
fågelslagen på olika sätt, hvarigenom de komma att
förflytta sig i vattnet med större eller mindre
färdighet. Hos dykänderna och de gumpfotade fåglarna
synes denna förmåga vara mest utbildad, då däremot de
måsartade fåglarna simma tämligen dåligt. Många fåglar
hafva äfven förmåga att dyka, och med afseende på det
olika sätt, hvarpå dykningen sker, har man indelat
dem i trenne slag: 1) Halfdykare, som blott
neddyka med hufvudet och halsen, t. ex. de egentliga änderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
