Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORDALEK OCH SMÅKONBT
315
Slår ett ackord och pröfvar en löpning, en
rullande skala;
Faller i temat in, får händerna fulla med
toner —
Och ifrån taffeln, den liggande harpan, en rik
toccata
Af Sebastian Bach, hans store lärare, klingar,
Och den säger hans saga i smärtfyllda
konstrika takter...
Ungdomsdrömmar om konsten, den stora, det
herrliga kallet,
Som för hem och för härd, för brödet han
nödgats offra —
Minnet tränger sig på, han ser sig som yngling
åter,
Händerna hvita ännu, ej brynta af solen på
åkern,
Då vid akademin, i hufvudstaden, han löften
Gaf om en lysande bana i tonkonstens tjänster
Och på en kyrkokonsert i Klara spelade orgeln,
Just det stycket han nu i minnet kallat till
lifvet...
Och i pianots fanér nu såg han händerna
speglas
Styfva, stora, med hår och lederna svällda af
kyla,
Blygdes i sinnet att röra så hårdt de elfenbens-
hvita tangenter,
Fina och lena som ville de helst af kvinnohänder
få smekas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>