Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 INLEDNING
dar skyddade för hafvets brottsjöar och tog
emot de råa, nordostvindarne.
Midt i lustgården reser sig dock en stram
hvit byggnad i två våningar med kronflagg
hissad på stången i trädgården: det är
tullkammaren, och postkontoret med telegrafen.
Nekas kan ej att Fagervikarne syntes födda
med ett blidare öde än Skamsundarne; de voro
också ljusare i sinnet, älskade ett glas och en
sång, muntra historier och samkväm.
På Skamsund däremot bodde folk af en
mörkare art med hårdare öden. Myndigheterna där
på ön, kajrantänmästarn och lotsåldermannen
voro härsklystna, hatfulla, hämndgiriga, två
tyranner, isom ansett sig ha förfelat högre kallelser,
och ehuru deras storheter voro ojämförliga, då
den ena sorterade under sjöministern, den andra
under civilministern, höllo de sig båda som
högsta myndighet på Skamsund, där innevånarne
också voro delade i två partier, som fejdade,
boj-cottade, spionerade, rapporterade. Tidtals blef
dock spänningen så stark, att striden upphörde
af sig själf; man gick och fruktade hvarandra så
att ingen vågade lyfta tass; haten höllo
hvarandra i jämvikt, så att ett doft lugn rådde till
nästa utbrott.
Men Skamsund ägde sin yttersida mot
hafvet. Där hade människor sökt sina bostäder
för att gömma sig, dölja sina sår, afvakta att
tid lades emellan ett felsteg och att glömskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
