- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
145

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sothöns.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

funnit det godt att vara. I norr går hon upp till
Jämtlandsparallellen. Synnerligen talrik är hon i den ofvan nämnda östgötasjön
Tåkern samt i Hornborga- och Vartoftasjöarna i Västergötland. I
den för sin svankoloni beryktade Ekolsundsviken af Mälaren växer
stammen också alltjämt, och så är äfven fallet på passande lokaler
i Södermanland och Uppland m. fl. ställen. På Öland häckar
hon ej och endast i enstaka fall på Gottland. I våra grannländer
är hon mera sällsynt men förekommer dock. På Färöarna är
hon vanlig höst och vinter. På Island och Grönland har hon
någon enstaka gång visat sig.

Sothönan för ett lif, som mera påminner om en simfågels än
en vadares, ty hon kan både simma och dyka, ehuru ingendera
delen med någon mera påfallande grad af skicklighet. Däremot
springer hon rätt bra och flyger snabbt. Att lyfta ur vattnet är
henne emellertid skäligen besvärligt. Att börja med flaxar hon
nervöst, springer sedan på vattnet en god stund samt får omsider
luft under vingarna. Helst håller hon sig inne i vassen men låter
också se sig ute på klarvatten.

Boet ha vi ofvan sökt skildra. Äggen äro från 7 till 12 —
i ett lärer man ha funnit ett helt tjog

Under fortplantnings- och häckningstiden är fågeln elak och
stridslysten samt tål inga andra vingade varelser i närheten. Hon
har flera slags läten. Stundom skäller hon som en liten hund:
kypp kyppt Ibland nöjer hon sig med ett kort pits. Hennes föda
består af vattenväxter och musslor, efter hvilka hon dyker ned
till botten.

Provinsnamnen äro många och växlande, t. ex.: sötare,
vattenhöna (Österg.), madtupp, sjöorre (Västerg. och Södermani.).
Norska namn äro: blishöne, sothöne, rörhöne, blarand; danska:
sort vandhöne, blishöne, blisand, bliskalv, dyhöne. I Finland
heter hon nokikana och mustakana, på Färöarna sjouhöna och
på Island blesönd.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free