Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vakteln. - Dalripan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Norge förekommer han lika periodiskt som i vårt land,
talrikast omkring Kristianiafjorden och landets inre upp emot
Trondhjem. Kusten tyckes han sky. Jämväl här — så väl som i Sverige
— synes han vara i tillväxt. Enstaka fåglar ha förirrat sig upp
till Tromsö. I Finland är han sällsynt, men på Danmarks stora
åkervidder trifves han godt.
Vakteln flyger fortare och bättre än rapphönsen. Han
uppehåller sig helst på torra, odlade fält och skyr sumpiga, lågländta
marker.
Vid höstflyttningen slå vaktlarna sig tillsammans i stora
skaror för färden öfver Östersjön. Det säges, att de stundom lägga
sig och hvila på vattnet, när de blifvit trötta, men nog låter detta
som en fabel. I Italien fångas de under passagen i tusental
genom slagnät eller andra giller.
Fågelns kött är nämligen mycket välsmakande. Italienarna,
som eljest just icke äro kräsmagade, ha allmänt kommit
underfund med detta läckra faktum.
Redan i augusti månad lära de första flyktingarna anlända till
Egypten, men då skola ännu i Tyskland kunna påträffas rufvande
hönor och dunungar, nyss utkrupna ur äggen. I september lära
emellertid de flesta ha samlats på sina resp. vinterstationer,
belägna öfver hela Afrika, ända ned till Kaplandet.
Vaktelns latinska namn är Coturnix coturnix. Han kallas lilla
rapphönan i Skåne och åkerhöna i mellersta Sverige. På danska
och norska heter han vagtel, på finska viiriainen och pieni peltopyy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
