Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sånglärkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sånglärkan.
(Fig. 36; tafla VI)
En bröstsjuk ung man kom en gång till Rivieran med
läkaredomen: ’Stanna där ett hälft år, och vistas ute så mycket som
möjligt’.
Att börja med tjusades han af söderns paradis och af alla de
granna taflor, detsamma hade att visa honom. Det blåa hafvet
drog oemotståndligt till sig hans blickar, vare sig det utbredde sin
spegelblanka yta i oändlighet, glittrande af solguld och
himmels-azur, eller det under vindens tryck kastade silfverfransar mot
strand och klippor, rasslande med kiselstenarna, så att det ljöd,
som ett berg af stora silfverslantar störtat samman.
Men inom kort träffade honom ett annat lidande än det han
medfört hemifrån — hemlängtan. Midt ibland all lyxen i natur,
byggnader, kläder och lefnadsvanor saknade han sitt anspråkslösa,
rödmålade föräldrahem i björkhagen långt fjärran i norr, och han
tyckte, att det var lika godt att dö hemma af lungsot som här
nere af trånsjuka.
Han packade sina kappsäckar, besluten att trotsa läkarens
bud och att resa hem. Men först skulle han taga afsked af de
platser, som blifvit honom kära. Han satte sig vid stranden och
lät Medelhafvets salta vindar svalka sin panna; han vandrade
under palmer och gummiträd, och han begaf sig uppåt bergen, där
olivträden skuggade klipporna och getherdar vallade sina hjordar
på sluttningar, som voro gula af blommande ginst.
Ett oändligt vemod fyllde hans bröst, och det sprang upp
tårar i hans ögon. Hvad jorden ändå var skön; hvad lifvet ändå
kunde vara härligt! Men för honom var tärningen kastad: — Han
skulle dö... bäddas i mullen — vid ett och tjugu år.
Då klang det plötsligt i hans öra en ton — en hemlandston!
Den kom ur skyn, och den följdes af flera, af en härlig hymn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0122.html
