Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gråsparfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anor räkna de alla — ty ingen liten fröken, född utom familjen
von Sparf, har ännu slunkit in i släkten genom någon kärlekens
bakdörr.
De ha så mycket att tala om. Ännu i natt var det kallt —
hu ja, flera grader! — och då var det sannerligen godt att ha det
varma, dunrika vinterboet under tegelpannorna på stalltaket, men
nu ångar det ju riktigt här bakom väggen, och oldtfar påstår, att
han har våren i faggorna. Det är sålunda bäst att tänka på
bosättning och husbyggnader. För de gamla är detta lätt nog: de
ha ju fasta på sina lägenheter från i fjor och förfjor, och dem är
nog ingen så förvägen, att han gör anspråk på. Men de unga, dem
måste man nu förse både med ett och annat — äkta makar i
första rummet.
Det är detta, saken nu gäller. Familjen är samlad till
friarestämma, och allt detta siskandet och saskandet är helt enkelt en
intresserad öfverläggning om huruvida Pipo, som tycker om Pipa,
har någon egentlig utsikt att bli lycklig med henne eller om det
icke vore bättre, att Pipo finge Pipetta och att Pepino finge Pipa ...
Szrrrierzzrrsyrr...
Plötsligt blir det dödstyst i laget, och fulla af bäfvan krypa
de små fjädrade hararna in till stammen och dit, där grenarna
sitta tätast och taggarna äro hvassast. Oldtfars pirröga har högt
uppe i skyn upptäckt en strykande hök, och på hans ’gif akt’
brast hela symfonien. Hundra små hjärtan klappa med ångestfull
fart, hundra små hufvuden vridas och vändas i vånda, och lika
många par små ögon följa den förfärlige på hans luftiga bana.
Men se, där försvinner han bakom alskogen och synes ej mer!
Inom en half minut är konserten i gång igen och fortgår, till dess
solvärmen aftager och de mattblå kvällsskuggorna sila in mellan
grenverket. Då blir det skaffning af, hvar helst något finnes att
få. Aptiten är stor och samvetet rymligt. Man tager efter behag, .
men härunder blir en och annan själf tagen af katten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
