- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
12

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buskskvättan. - Strömstaren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påpekats — endast göra nytta, bör ingen förgripa sig på deras lif
och egendom. Det vore önskvärdt, att lärare och föräldrar ville
inplanta lärdom härom — och beträffande alla insektätande fåglar
för resten — hos de unga, som ännu ej börjat tänka för egen
räkning.

*



Strömstaren.


(Fig. 7; tafla II.)

Hvit ligger jorden under bitande köld. Drifvorna ha radat
upp sig i långa alpkedjor med snirklade bräm, under hvilka
dagern lyser indigoblå. Sjöarna äro fjättrade, skogen liknar en
trollbygd af alabaster. Allt hvilar stilla under svepdräkten. Endast
forsen lefver; ännu så länge kullra dess vågor öfver och mellan
stenarna, på hvilka skummet stänker, så att de växa i höjd och
omfång till små blinkande glasberg.

Ur stugornas skorstenar går röken rätt upp. Vinden hvilar,
och väl är det; eljest skulle människor och djur frysa ihjäl, ty
det är trettio grader kallt.

Och vid denna temperatur finnes det dock varelser, som ’bada’
i öppet vatten!

— Ni tror det icke! Nå var då så god och se! På den gamla
stocken i forsbrynet där borta sitter en liten lustig fågel, något
större än en sparf, med hvit strupe och bröst samt eljest svartbrun
med ljusare fjäderkanter öfver hela kroppen, spetsig näbb och
spinkiga ben med långa, böjda tår och klor. Han springer ett
par gånger fram och tillbaka längs stocken; så stannar han,
öppnar näbben och sjunger en liten melodi, som på ett underligt,
nästan rörande sätt bryter tystnaden i den vida snööknen men
hvilken med forsens brus som ackompanjemang tar sig förtjusande
ut. Därpå lyfter han plötsligt och sväfvar på dallrande vingar
tätt öfver ytan nedåt vattendraget samt försvinner bakom en udde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free