Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 NYARE TIDEN.
såsom drottning. Strax därefter kom bud från krigsbefälet,
att dess samtycke kunde påräknas, endast om hon afsade sig
suveräniteten. Hon måste finna sig häri, och då hon kort
därefter utfärdade kallelse till allmän riksdag, förnyade hon
sin afsägelse af enväldet.
Riksdagen 1719. Då ständerna sammankommit i
Stockholm jan. 1719, måste Ulrika Eleonora afgifva den förklaring,
att hvarken hon eller någon annan ägde arfsrätt till
Sverigeskrona; häruti instämde ständerna och valde därpå Ulrika
Eleonora till Sveriges drottning. Hertigen af Holstein
lämnade nu riket och begaf sig till Tyskland, men han uppgaf
icke därför sina anspråk och ägde flera anhängare i landet
{det holsteinska partiet).’ En af den nya regeringens första
åtgärder var rättegången mot den fängslade Görtz. En
särskild kommission tillsattes att döma honom. Han
anklagades ej för försnillning af statens medel utan för våldsamma
och landsfördärfliga rådslag. Hans öde var på förhand
afgjordt, man iakttog ej ens de lagliga formerna. Den
anklagade uppförde sig med värdighet och lugn både under
rannsakningen och vid afrättningen, som verkställdes med
stor brådska. Görtz föll ett visserligen ej skuldfritt offer
för enväldets missbruk och folkets ovilja däröfver. De nya
myndigheter, som Görtz skapat, och de tvångsåtgärder, han
vidtagit, upphäfdes.
Ständernas viktigaste uppgift var att bestämma
grunderna för det nya styrelsesättet. Af fruktan för det kungliga
enväldet gjorde de konungamakten beroende af rådet,, och af
fruktan för en ny aristokrati gjorde de rådet beroende af
ständerna. Den regeringsform, som ständerna nu
antogo-och drottningen underskref, satte ett ständervälde i enväldets
ställe. — Ett annat ämne för riksdagens öfverläggningar var
drätseln och myntväsendet. Vid Karl XII:s död uppgingo*
rikets skulder till omkr. 60 millioner daler silfvermynt,*’
hvaraf nära hälften bestod i nödmynt. Att inlösa denna
skuldmassa var omöjligt; en del skulder af skrefvos, och de, som
innehade nödmynt, fingo nöja sig med hälften af dess
namnvärde; det blef sålunda ett slags statsbankrutt.
De ledande männen i Sverige strax efter Karl XILs död
voro Per Hibbing, landtmarskalk vid riksdagen 1719, och
kanslipresidenten Arvid Horn. Den förre afled dock under
* 60 mill. dal. s. m. = 20 mill. rdr spec. = 80 mill. kronor, oberäknadt
myntvärdets fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
