- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
255

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARL Xi:S FÖRSTA REGERINGSÅR. KRIGET OCH FREDERNA. 255

grep den danska i Kjögebugt* men blef här i grund slagen.
Fienderna voro nu obestridt herrar öfver hafvet. Orsaken
till den svenska flottans ständiga motgångar var bristen på
dugligt befäl och sjövan besättning, medan den danska var
anförd af sjöhjälten Nils Juel och bemannad med öfvade
sjömän. I Skåne gynnades däremot svenskarne framgent
af vapenlyckan. Malmö stormades förgäfves af danskarne,
och då hufvudhärarna åter sammandrabbade en half mil från
Landskrona, måste danskarne med betydlig förlust draga
sig tillbaka. I slaget stupade Helmfeldt, som dittills fört
öfverbefälet öfver den svenska hären; han efterträddes af Ascheberg.

Under år 1678 föreföllo viktigare krigsrörelser endast i
Pommern. Otto Vilhelm Königsmark, som där förde befälet,
måste efter ett långvarigt försvar uppgifva Stettin åt
kurfursten af Brandenburg; han vann kort därefter på liÜgen
en vacker seger öfver danskar och brandenburgare, men dessa
återkommo snart med stor öfvermakt och intogo nu Sveriges
återstående besittningar i Tyskland.

Frederna. Emellertid hade fredsunderhandlingar blifvit
öppnade på kongressen i Nijmegen,** och där slöto både
Frankrike och Sverige 1679 fred med kejsaren och Tyska
riket. Samma år slöt Sverige fred med Holland. Ludvig XIV
satte en ära i att skaffa Sverige en hederlig fred men
till-vällade sig därvid ett stötande förmynderskap öfver Karl XI.
Sedan han genom hotande krigsrörelser tvungit kurfursten
af Brandenburg till fred, slöt han med honomför Sveriges
räkning fördraget i S:t Germain,*** enligt hvilket Sverige
skulle till Brandenburg afstå landsträckan Öster om Oder,
undantagande städerna Damm och Gollnow, s. å. Nu
skyndade Karl XI att själf taga underhandlingen med Danmark
om händer. Freden slöts i Lund s. å.; en obetydlig
penningsumma var Danmarks enda vinst af det blodiga kriget. De
nyss så fientliga nordiska rikena ingingo nu ett förbund med
hvarandra, och till fredens befästande fullbordades kort därpå
det före kriget aftalade äktenskapet emellan Karl XI och
Ulrika Eleonora. Denna milda och ädla drottning, som alltså
blef en ny Fredkulla, sökte städse främja endräkt emellan
sin make och sin broder men motarbetades därvid af sin
svärmor, som hatade Danmark.

* Kjögebugt, en hafsbukt på Själlands östra kust.
** Nijmegen, stad i Holland vid Waal, på tyska Nimivegen.
*** S:t Germain, lustslott nära Paris.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free