Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 UNIONSTIDEN.
och konung Albrekt kom i stället i beroende af det svenska
rådet, i synnerhet drotsen Bo Jonsson (Grip). Denne mäktige
man ägde ofantliga rikedomar samt innehade såsom pant eller
förläning hela Finland och två tredjedelar af Sverige. Han
gjorde ett dåligt bruk af sin makt; med lock eller pock slog
han under sig andras ägodelar och for fram med våld och
olag, ja, en af sina fiender dödade han vid själfva högaltaret
i kyrkan. På samma sätt betedde sig andra herrar; biskopen
i Linköping blef på en resa öfverfallen och mördad af en
riddare; våldgästningar, plundringar och enskilda fejder hörde
till ordningen för dagen. Öfverallt i landet uppstodo slott
och befästa gårdar, från hvilka allmogen förtrycktes, och
den urgamla svenska bondefriheten var nära att gå under.
Konung Albrekt kunde eller ville intet göra för att afhjälpa
det onda. Ändtligen dog Bo Jonsson (1386), och konungen
begagnade då tillfället att söka återvinna makten. Han gjorde
sig till förmyndare för Bo Jonssons änka och barn för att
därigenom kunna råda öfver det stora arfvet. Men Bo Jonsson
hade utnämnt tio af rikets herrar till verkställare af sin yttersta
vilja; och dessa ville ej släppa hans besittningar ur händerna
utan vände sig, då de ansattes af Albrekt, till regentinnan
i Norge och Danmark Margareta med anhållan om hjälp.
Albrekt och Margareta. Margareta Valdemarsdotter
hade förestått regeringen i Danmark alltsedan 1375. Detta år
dog Valdemar Atterdag, och den EstridsJca ätten utsloclmade
på manssidan. Då valde danskarne till konung hans dotterson^
den femårige Olof, Margaretas son med konung Håkan i Norge.
Redan 1380 dog konung Håkan, hvarpå Olof i kraft af
arfsrätt hyllades såsom Norges konung under sin moders
förmynderskap. Olof hade efter sin fader ärft anspråk äfven på
Sveriges krona, och Margareta arbetade nu på att förskaffa
honom denna. Hennes planer fingo en svår stöt, då konung
Olof 1387 plötsligt afled — därmed utslocknade äfven
Folkungaätten på manssidan —, men hennes anseende var så
stort, att hon utan motstånd hyllades både i Danmark och
i Norge såsom rikenas »fullmäktiga fru och rätta husbonde»,
d. v; s. såsom regentinna.
Margareta var den enda, som förmådde hjälpa de svenska
herrarne mot Albrekt; de måste därför i sin nöd ej blott
erkänna henne för Sveriges regentinna utan ock åt henne
upplåta en god del af Bo Jonssons besittningar, 1388.
Härigenom kom större delen af landet i hennes händer. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
