Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lycosan från Narbonne eller den svartbukiga taranteln - Familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
ställer till bråk med grannarna. Inflätade i var-
andra bilda de en sammanhängande beklädnad,
en sträv blus under vilken modern är oigenkänn-
lig. Man vet inte vid första ögonkastet, om det
är ett djur eller ett ullgarnsnystan eller en hop
sammanhängande frön. |
Jämvikten hos denna levande filtbit är inte
bättre än att kullerbyttor ofta förekomma, i Syn-
nerhet då modern kommer upp ur sitt bo för
att med ungarna sola sig på tröskeln. Den minsta
stöt mot murens vägg kommer en del av familjen
att stå på huvudet. Men en sådan olyckshän-
delse har inga allvarliga följder. När hönan är
orolig för sina kycklingar, söker hon efter dem
som kommit vilse, kallar dem tillbaka och samlar
dem kring sig. Lycosan känner inte till en sådan
moderlig oro. Helt oberörd låter hon de kull-
fallna reda sig själva, vilket de också göra med
beundransvärd snabbhet. Utan klagan stiga
dessa små kryp upp igen, borsta dammet av sig
och sätta sig åter i sadeln. De som ramlat av
finna genast ett av moderns ben, och på det klättra
de upp igen och återtaga sin plats på lycosans
Trygg: I en handvändning är allt i sin ordning
igen.
Att här tala om moderskärlek tror jag skulle
Vara en överdrift: ”Lycosans ömhet. för sina barn
övergår knappast växtens, som, ehuru främmande
för varje ömmare känsla, likväl åt sina frön ägnar
den största omtanke. Djuret känner i många fall
inte till något annat slags moderlighet. Vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
