Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Flocken - Bocken och Räfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så snart jag hunnit op, skall jag ej vara sen
At dig, til nödig hjelp, min tass i stället läna,
Hvad lycka, ropar Fader Bock
At vara förd af sluga vänner!
Förutan skryt, jag tänker ock,
Men mellan oss likväl bekänner,
At om jag än, med ångst och svett,
I all min tid min hjerna bråkat,
Jag aldrig på den utväg råkat,
Som du i första blinken sett.
Så plär en dårad verld för snille mången prisa,
Som tjenar blott sig sjelf och duger ej til mer.
Herr Räf sig knapt ur faran ser,
Än han med ömklig röst, at ej sin falskhet visa,
Beklagar, at hans svaga tass
Ur djupet af en brunn ej draga kan en börda
Så tung som Bocken är, hvars pund han måste vörda,
Hvars skägg allena gör et lass.
Om lyckan framgent mer benägen
Kan skaffa dig den hjelp, hvarom du är förlägen,
(Han rår en fattig Bock til slut:)
Min vän! gå aldrig in, der du ej känner vägen,
På den en gång du kan gå ut.
Gå! svarar han med harm och ifver;
Min största dårskap var, för den jag straffad blifver,
At på en bof jag byggt mit hopp.
På vänners rygg han klifver opp
Och dem i nöden öfvergifver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
