Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rolf böljade nu syssla med sin kopiebok och
öfverraskades plötsligt af att ett par mjuka läppar
trycktes mot hans band. När han vändt sig om,
var den unga kvinnan redan vid dörren.
Han kände sig missnöjd. Han fruktade, att
han fått göra med en öfverspänd och kanske
kokett flicka. Men så tänkte han, att han väl nu
var elak mot henne for tredje gången — och så
advocerade han för henne.
Hennes sätt hade till sista ögonblicket varit
lugnt och godt. Hon hade ärligt redogjort for sig,
utan att han begärt det. Hon hade lidit af
fattigdom med åtföljande förödmjukelse och befann sig
i följd af omkastningen i sitt öde i ett öfverretadt
tillstånd samt ansåg väl Rolf som sin välgörare.
Emellertid beslöt han att motverka vidare
excentriska utbrott.
När han gick hem, kände han sig lätt och
glad, som när man på ett behagligt sätt gjort en
god gerning. Han tänkte, att den lilla episoden
nog skulle roa Hedda. Hon hade nyligen blifvit
skyddsfru och talade gema om fattiga.
Han fann sin hustru väntande sig vid tébordet,
der hon presiderade med en oupphinnelig storhet.
Ella och Inga sutto raka och tysta på hvar sin
sida om henne, betraktande bordet med hungriga
blickar. De skulle nog gerna ha sprungit ut mot
Rolf i tamburen, men dylikt bråk och slarf hade
modern länge sedan lärt dem att lägga bort. Rolf
hade med sig apelsiner åt dem. De blefvo glada
oph sprungo upp for att skala dem, men fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
