Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
»Till Egypti land!» ekade det i öronen på vår vän
Åbergson ute i vardagsrummet, där han tände alla lysen
och tände på en cigarr och satte sig i en stol för att
fundera.
»Till Egypti land — tag barnet och dess moder med
dig!»
–Han kunde ju också sluta genast om han ville.
— Om han skulle gå in och säga det till Märta?
–Vänta nu lite.
— Vi ska väl ändå tänka oss för så pass som fem
minuter.
Oförnekligt var det ju att han utan något löjligt
lättsinne, utan någon stor och påtaglig risk, utan ens
någon säker direkt förlust att tala om — kunde sluta
genast, bokstavligen genast — t. ex. om ett par veckor. Ty
han hade Nicolaus, som i nuvarande sakläge kunde vara
värd — ja något hundra tusen. Och han kunde leva på
räntan av räntan — på vad han kunde dra ut i kapital
ur sin nuvarande ställning. Levnadskostnaderna under
de sista åtta år som varit dyrast, hela det årliga
privatkontot hade inte gått till mer än fyra, femtusen, och hade
inte varierat så mycket, och minst en tredjedel upptogs
av bourgognen, whiskyn och Turken Johannes —
Turken — tankarna växlade in på ett sidospår som gav en
ej så ny men desto tydligare utsikt över Turkens på sätt
och vis bleknande fägring: det var ju egentligen synd och
skam att göda upp honom på det där sättet.
Själva det nyktra affärsförståndet stod egentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
