Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina egna anteckningar så vidt de röra expeditionen åt Vesterbotten år 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i’ hans fría val, torde han icke åtagit sig att från sitt
chefsfartyg ordna arméens operationer till lands/-
Såvida man har rättighet att tolka andras i skrift angifna
mening, skulle det tyckas, som Lagerbrings här varit: “att om
’Wachtmeister begick något misstag, skedde det hufvudsakligen
i följd deraf att han, saknande en öfverbefälhafvares makt, icke
kunde fritt bestämma sina operationer; men då faller skulden
för de begångna felen på Puke, hvilken styrde det hela. Ingen
anledning finnes att den sistnämde tvingades till öfverbefälets
emottagande, och han urskuldas icke genom den sväfvaude
anmärkningen att “han ej torde hafva åtagit sig ledningen af
arméens operationer till lands, om det stått i hans fria val/-’
När Lagerbrings broschyr utkom, hade Puke redan för 21 år
tillbaka afiidit, och kunde således icke försvara sig. Uti sin,
den 21:sta Augusti 1809 ingifna, underdåniga rapport, yttrade
han blott: “Att affären (vid Ratau) blifvit sådan, att arméen
deraf är försatt i den brydsamma belägenhet att offensiva
operationer för närvarande icke kunna ega rum, är ett olycksöde som
icke stått i min förmåga att afböja. Af kommenderande
generalen grefve Wachtmeisters till mig insända, underdåuigst
bi-lagda rapporter, värdes Eders Majestät allernådigst inhämta de
detaljer, i hvars utredande eller beskrifning jag, såsom sjöman
icke kan ingå/- Inom arméen kände man icke att han befallde
mera än att Wachtmeister skulle skyndsamt framrycka till
Umeå, taga staden innan Kamensky kom dit, och derefter
handla i förening med general Wrede; samt att arméen, sedan
affären vid Säfvar, uti hvllken Puke ej egde den ringaste del,
gått förlorad, skulle stanna och till det yttersta försvara sig
uti Djekneboda-passet; men ingendera af dessa order blef åtlydd.
Hvad dessutom var att iakttaga, öfverlemnades åt den trupperna
närmast kommenderande generalen att bedömma; och under sitt
vistande i land led arméen, genom amiralens försorg, hvarkeu
brist på proviant eller ammunition.
Fastän det svenska folket högt klagade öfver företagets
olyckliga utgång, anställdes ingen räfst; och de, som kunnat
anbefalla en sådan, tycktes vara belåtne med vinnandet af
deras egentliga syftemål: “Yesterbottens utrymmande af Ryssarne“,
åtminstone till Piteå, der Kamensky stannade. Måhända voro
de äfven mindre stränga, för att ej nödgas sjelfva ställa i
dagen egna misstag, som det fallit sig oangenämt att afslöja.
Huru angelägen regeringen var att bereda allmänheten på,
och gilva ljus färg åt, hvad man snart skulle förnimma om det
lofvande företagets utgång, visar bihanget till Inrikes Tidniugar
o:o 101 för den 2S:de Aug. 1809; innehållande: “Enligt i natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
