Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fria viljan. Determinism - IV. Determinism - 15. Friheten den första religiösa idéen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Friheten är den första religiösa idéen, hvilken leder till den
andra, Gud, såsom dess källa. Nödvändigheten af detta deras
förhållande ligger däri, att om friheten ej redan i själfva principen
upptages och ur densamma kan göras gällande, så kommer man aldrig
åt henne. Vi påminna här om ett begrepp, hvilket vi redan förut
ofta vidrört, begreppet om en meddelad själfständighet; hvilket i sig
innehåller ej mindre friheten än odödlighetens gåta och hemlighet
och därigenom visar sammanhanget så väl mellan hvad vi kallat den
första och den andra religiösa grund-ideen, som ock mellan friheten
och odödligheten. Inom den rent sinnliga perioden lefde människan
liksom i ett somnambuliskt tillstånd, på en gång sitt eget lif och
naturens. I denna allra första period säges människan, bildlikt, vara
odödlig; man skulle kunna säga därför, att hon ej ännu hade
begrepp om döden, emedan hon ej skilt sig från naturen; ty hvarje
begrepp om döden är ett gående utöfver förgängelsen. Det verkliga
begreppet åter om odödlighet är sent utveckladt; frågan därom
lämnas i den äldsta bildningen öppen.
Geijer, Människans Historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
