Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religionsfilosofiska åskådningar på icke-kristlig grund - I. Deismen - 4. Ateismens omdöme om Deismen - 5. Deismens företräde framför ateismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
4.
Ateismens omdöme om Deismen.
Häraf framgår, att ateister och teister icke hafva några giltiga
grunder för att afsöndra sig från de vidskepliga, och att det är
omöjligt att angifva den gränslinie, som skiljer dem från de lättrognaste
människor eller från dem, som minst resonnera öfver det, som angår
religionen. Det är i sanning svårt att med noggranhet bestämma
det egentliga måttet af den galenskap man får tillåta sig. Då
de-isterna vägra att följa de vidskepliga steg för steg i deras
lättrogenhet, så äro de ännu mindre tillförlitliga än de senare, hvilka sedan
de en gång på deras prästers ord hafva antagit en orimlig,
motsägande och sällsam gudomlighet, äfvenledes på deras ord antaga de
löjliga och sällsamma medel, som man anvisar dem för att göra sig
detta väsen bevåget. De förre lägga en falsk hypotes till grund,
från hvilken de icke vilja medgifva några följder; de senare antaga
både grund och följd. En Gud, som blott finnes i inbillningen,
fordrar en inbillad gudstjänst. Hela teologien är blott ett påfund, och
i det uppdiktade finnas lika få grader som i sanningen. Om Gud
finnes, så måste man ock tro allt orn honom, som hans tjänare säga.
Alla vidskepelsens drömmar hafva intet otroligare än den otroliga
gudomlighet, som de utgå ifrån. Till och med drömmarne äro intet
annat än korollarier, som med mer eller mindre skicklighet äro
dragna ur de slutsatser, som entusiaster eller drömmare genom sitt
tänkande hafva dragit från hans outgrundliga väsen, hans
oförklarliga natur, från hans motsägande egenskaper. Hvarför vill man
fortfarande stå -stilla? Gifves det i någon religion ett under, som är
svårare att tro på, än skapelsen och utvecklingen af intet? Gifves
det en mera obegriplig hemlighet, än en obegriplig Gud, som man
likväl måste erkänna. Gifves det något mera motsägande än en
förståndig och allsmäktig byggmästare, som endast bygger för att rifva
ner? Gifves det något onyttigare, än att förena med naturen en
makt, som icke kan förklara för oss något af naturens fenomen?
Systéme de la natur e. S d. IL
5.
Deismens företräde framför ateismen.
Slutligen återstår oss nu att betrakta ännu en af dygdens
fördelar, som den teistiska tron äger framför den ateistiska. Kanske
skall man vid första ögonblicket anse den alldeles för långsökt,
såsom ett filosofiskt hårklyfveri. Men den som väl fattat det redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
